Visar inlägg med etikett Reflektioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Reflektioner. Visa alla inlägg

Fader Barron

Posted by ... On 09:54

Jag har under några år följt Father Barrons youtube-klipp. Han tar upp ett flertal olika ämnen som är väldigt aktuella för oss katoliker. En vältalig och intelligent präst. Tänkte dela med mig av en video som jag uppskattar. Denna video påminner mig om Jesu ord;

Evangeliet enligt Matteus kapitel 10, vers 16 - 22
Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor. Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor. Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem och hedningarna. Men när man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Ty i det ögonblicket kommer det ni skall säga att läggas i er mun, och det är inte ni som talar, utan er faders ande talar genom er. Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad. 




Vatikanens klädselkod bör vara universell

Posted by ... On 00:42

Taylor Marshall har föreslagit på sin blogg "Canterbury Tales" att klädsel koden i St. Peters Basilika bör gälla vid alla katolska kyrkor i världen. 
Han menar att vi idag har missat att kyrkan lär oss att klä oss blygsamt och citerar Vår fru av Fatima: "Certain styles and fashions are being introduced which gravely offend My Divine Son."


Klädsel koden innebär:

  • Inga hattar för män inne i Basilikan
  • Shorts/kjol/ klänning ska komma ända ner till knäna
  • Axlarna ska vara täckta
  • Kläderna ska täcka magen
  • Bysten ska vara täckt 
  • Klädsel med svordomar accepteras inte
  • Använding av mobiltelfoner och rökning inne i kyrkan är förbjudet.
 Ni kan läsa hela hans inlägg här

Varför hatar folkpartiet Katolska kyrkan?

Posted by ... On 15:50

Folkpartiets ledare, Jan Björklund, sade i en debattartikel i Expressen att katolska länder i Europa hotar forskningen... Really? 


Björklund skriver: "Dagens diskussion handlar om EU:s forskningsprogram för perioden 2014- 2020, Horisont 2020. Det är stora summor det handlar om, totalt 80 miljarder euro. Nu vill Österrike, Malta och ett par länder till där den kristna högern är stark förbjuda att EU-medel finansierar forskning på embryonala stam celler."
Han forsätter med att tala om hur vi kan bota nästan alla former av sjukdomar med hjälp av embryonala stamceller och menar att kristna orsakar stora lidanden genom att inte finansiera EUs forskningsprojekt. Björklund skriver även att han kan inte förmå sig själv att "se föräldrarna till ett svårt sjukt barn i ögonen och säga: "Nej, den forskning som kan hjälpa ditt barn ska vi stoppa av religiösa skäl.


Björklund verkar vara en väldigt upptagen politiker eftersom han har tydligen inte hunnit läsa de senaste vetenskapliga rönen inom stamcells forskning, innan han skrev sin debattartikel. 
Det är inte enbart från befruktade embryon som man kan extrahera stamceller. Faktum är att stamceller kan extraheras ifrån navelsträngen, mjälten, fostervatten, benmärgen m.m.
Det har framkommit under de senaste åren att embryonala stamceller är svåra att använda i en redan utvecklad kropp, eftersom de tenderar att utvecklas till tumörer och/ eller blir ratade av kroppen. 
Adulta stamceller däremot underhåller och reparera kroppens vävnader och organ och har redan hjälpt tusentals människor. Så varför vill Björklund att EUs skattebetalare ska investera i icke utvecklade stamceller från befruktade embryon istället för det mer effektiva valet, adulta stamceller? Jag gissar på att han sorgligt nog inte vet bättre. 


Mitt svar till Björklund är att "Jag kan inte se föräldrarna till ett svårt sjukt barn i ögonen och säga: "Den forskning som kan hjälpa ditt barn har vi inte råd med, eftersom våra politiker inte är vetenskapligt kunniga inom området"


Du kanske undrar varför jag använde mig av en dramatiska rubrik?
För att EU ministern och folkpartisten Birgitta Ohlsson startade två facebook grupper med namnen "Rött kort Vatikanen" och "Papa Don't Preach" där hon skriver att "Listan kan göras lång över påvens, katolska biskopar och prästers vansinnigheter. Ibland kan man ju undra om Katolska kyrkans ledning lever på 1950-talet...". En annan höguppsatt folkpartist, Nyamko Sabuni (jämställdhetsministern), skrev för inte så länge sen, en artikel om att Katolska kyrkan ligger bakom många kvinnors död.


I ett land där att vara katolik var förknippat med dödsstraff och där man fram till slutet av 1950 - talet hade lagstiftat diskriminering av katoliker, tycker jag att Folkpartiets anti-katolska utveckling är väldigt skrämmande.  Det räcker med att göra en snabb sökning med orden "Folkpartiet Katolska Kyrkan" på Google för att förstå hur folkpartiet betraktar katoliker. 


Sanningen är att Katolska kyrkan hotar inte forskningen, utan donerar stora summor pengar till organisationer som Neostem, som sysslar just med stamcells forskning. Det är åtminstone ett av de saker som Björklund borde ha kollat upp innan han skrev "Forskningen hotas av katolska högern". 

Nyateismen diskvalificerar sig själv

Posted by ... On 23:14

Högljudda nyateister lever inte upp till de ideal av tolerans, rationalitet och vetenskaplighet med vilka de själva kritiserar religionen. Det skriver religionsdebattörerna Per Ewert och Mats Selander. 


Med frispråkiga män som Richard Dawkins, Christopher Hitchens, Sam Harris och i vårt land Christer Sturmark i spetsen har nyateismen under ett decennium varit en kraftfull röst i det offentliga samtalet kring tro och religion. Kraftfull, men förbluffande aggressiv, kanske bör tilläggas. En studie av dessa centrala förkunnare visar tydligt att de nutida ateisternas främsta företrädare lagt sig till med en häpnadsväckande intolerant, ibland närmast totalitär inställning.

Rörelsens okrönte ledare Richard Dawkins menar frimodigt att alla former, även uppenbart goda religiösa uttryck måste motarbetas kraftfullt: ”Det vi måste ta till oss är att vi bör skylla på religionen själv” eftersom så kallad ”moderat” religion enbart är ”en ohöljd inbjudan till extremism”. Och riktigt farligt blir det när Sam Harris menar: ”Vissa påståenden är så farliga att det till och med kan vara etiskt riktigt att döda människor för att de tror på dem.” Hur är detta förenligt med en tolerant och pluralistisk samhällssyn?

Ett annat problem med nyateismen är dess brist på rationella argument för sin världsbild och sin kritik av gudstron. Gudsargumenten behandlas utan djup och utan kunskap om de 30 senaste årens utveckling inom religionsfilosofi. Det är inte intellektuellt trovärdigt. Utan goda skäl lägger man också hela bevisbördan på den gudstroende och riggar så hela diskussionen till sin fördel. Också här saknas den djupare analysen om vad som med rätta fördelar bevisbördan.


Över lag tycks nyateisternas strategi vara att med högljudd retorik dölja bristen på hållbar argumentation. När man talar i intellektets och rationalitetens namn beter man sig inte så!

Och för det tredje ligger de helt enkelt ur fas med nutida vetenskapshistoriker i sina ständiga utfall mot kristen tro som en oförenlig motpol till vetenskapen. Detta samtidigt som det idag råder stor enighet bland vetenskapshistoriker att kristen tro och vetenskapen inte har varit varandras fiender, tvärtom har den kristna tron genom historien varit en viktig kraft för vetenskapens framväxt. Som vetenskapshistorikerna David Lindberg och Ronald Numbers skriver: ”Trots att det utvecklats en samsyn bland forskare att vetenskap och kristen tro inte befunnit sig i krig, vägrar konfliktscenariot att dö”.

Vi håller med ateisterna om att även religioner bör utsättas för en kritisk granskning. Men nyateisterna lever inte upp till de ideal av tolerans, rationalitet och vetenskaplighet med vilka de själva kritiserar religionen. De riskerar på detta sätt att diskvalificera sig som en trovärdig rörelse i ett modernt, upplyst samhälle.

Christer Sturmark gläntar ibland på dörren till en mer öppen inställning: ”Vi inser att våra uppfattningar kan visa sig vara felaktiga. Om argumenten visar sig tala för en annan uppfattning, ändrar vi oss.” Vi hoppas att de orden också kan vara möjliga att omsättas i praktisk handling.

PER EWERT

fil. mag. samt medförfattare till den nyutkomna antologin Gud och hans kritiker – en antologi om nyateismen

MATS SELANDER

magister i religionsfilosofi, doktorand i etik, samt lärare på CredoAkademin. Redaktör och medförfattare till nämnda antologi.



Abort - mänskligt rättighet?

Posted by ... On 07:20

Abort som mänskligt rättighet leder till en dödens kultur


Jurist: Filosofer och politiker har föreslagit rätten att ta livet av barn som redan har fötts. Man måste medge att det finns en konsekvens i dessa abortliberalers resonemang: Varför skulle det vara mer fel att ta livet av ett barn i 122 veckan än i den 22:a veckan?

(Barnet på bilderna är 21 veckor. Bilderna togs under en operation som räddade hans liv)


Redan år 1936 talade en svensk statlig utredning om rätten att få bli steriliserad utan samtycke: ”I den stora grupp som nu berörts ingår emellertid en kategori av undermåliga individer, som stå så nära dem som falla under nu gällande steriliseringslag att det bör övervägas huruvida icke rätten till sterilisering utan samtycke bör utsträckas till dem.” *

Sverige hade under många årtionden ett tvångssteriliseringsprogram där man ville förhindra sjuka och mentalt svaga att få barn. Det var däremot förbjudet för fullt friska människor att sterilisera sig – den svenska staten ville ju ha prima människor av bästa sort.

Det fanns även uträkningar och tabeller för hur mycket ett handikappat barn skulle kosta svenska samhället och därmed vore det samhällsekonomiskt bra att förhindra tillkomsten av dylika barn.

Sverige var världsledande när det gäller rasbiologi och den svenska riksdagen beslutade att inrätta ett rasbiologiskt institut. Det var socialdarwinism som drevs hårt av inte minst socialdemokrater.

Hitler fortsatte på samma bana – den tyska staten tog sig rätten att bestämma vilka människor som dög och vilka som skulle sorteras bort.

Med facit i hand och med en blick i den historiska backspegeln så ryser de flesta av oss vid dessa tankar och dumheter. Alla människor är lika värda, säger vi, och tar avstånd från både svensk rashygien och Hitler. Men liknade tankar och verksamhet fortsätter.

I delstaten Oregon i USA stämde ett föräldrapar sjukvården för att läkaren missade att mamman var gravid med ett barn med Down’s syndrom. Domstolen tilldömde föräldrarna 2,9 miljoner dollar i ersättning. Barnet är nu fyra år och föräldrarna säger att det skulle aborterat henne om det vetat om hennes tillstånd. Det hade givetvis varit både möjligt och lagligt; man får sortera bort de människor som man inte vill ha och dem man tycker är undermåliga.

I Australien finns det förslag – år 2012 – att införa ”rätten” för mentalt handikappade att få bli steriliserade utan samtycke. Låter som Stockholm år 1936.

I Sverige har Folkpartiet beslutat att abort ska vara en mänsklig rättighet. Detta är orwellianskt nyspråk av värsta sorten: Vitt är svart. Krig är fred. Arbeit macht frei. Alla djur är jämlika, men en del är mer jämlika än andra. Abort är en mänsklig rättighet. Detta är en språklig dimridå som förvanskar betydelsen av mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter existerar för att skydda mänskligt liv och upprätthålla människovärdet.

Begreppet mänskliga rättigheter urholkas och görs till ett smörgåsbord, där människor och stater tar sig rätten att välja det som faller en i smaken. Men därmed är man på ett farligt sluttande utförsplan.

Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet som måste vara odelbar. Människovärdet måste respekteras i början, i mitten och i slutet av livet – ja under hela livet. Annars finns det inga absoluta gränser för vem som ska få leva och vilka som ska dödas. Det blir då en fråga om exempelvis smak eller pengar . Jag vill inte ha en rödhårig dotter – abortera! Vi har inte råd med så många gamla och sjuka – inför rätt till död, vilket leder till rätten att döda. Det finns ingen principiell skillnad mellan detta resonemang och agerande och nazisternas resonemang och agerande. Det är bara grader i samma helvete.

I linje med det orwellianska nyspråket har filosofer och politiker föreslagit rätt till post-natal abort, det vill säga rätten att ta livet av barn som redan har fötts. Även president Obama har stött detta under många år. Detta är vidrigt! Men man måste medge att det finns en konsekvens i dessa abortliberalers resonemang: Varför skulle det vara mer fel att ta livet av ett barn i 52:a eller 122 veckan än i den 12:e eller 22:a veckan? Om man menar att det inte finns ett absolut människovärde då är det bara fråga om exempelvis plats – i livmodern eller utanför.

I demokratiska länder fördöms Förintelsen. Stalin och Mao var 1900-talets största massmördare. Vi förfasas över folkmorden i Rwanda och Kambodja. I samtliga dessa fall förvanskades språket för att avhumanisera och demonisera dem man ville döda. Det var undermåliga halvmänniskor, kackerlackor, de kallades folkets fiender eller hinder för landets utveckling. Då gällde det exempelvis judar, handikappade eller en viss socioekonomisk grupp. Staten, grupper och enskilda tog sig rätten att ha ihjäl dem man inte önskade av en eller annan anledning.

En likande språklig förvanskning finns när det talas om abort, barnamord och dödshjälp. Avlägsnande av livmoderinnehåll. Postnatal abort. Rätten till en värdig död. Även idag handlar det om stater, grupper och enskilda som driver rätten att ha ihjäl dem man inte önskar.

Västerlandet odlar en dödens kultur under demokratisk täckmantel. När abort kallas mänsklig rättighet har det blivit en mänsklig felaktighet med dödlig utgång.

* Betänkande angående sterilisering, avgivet av Befolkningskommissionen, Stockholm 1936 (SOU 1936:46), s 26

/Newsmill - skriven av Mats Tunehag 

När ångrar vi våra synder?

Posted by ... On 18:34

I Borta med Vinden finns det en intressant dialog mellan den vackra Scarlett O'Hara och den ivrige affärsmannen Rhett Butler. Scenen utspelar sig hemma hos Scarletts släkting, under dagen då hennes nyligen avlidne man ska begravas. Scarlett brottas med sitt samvete över att ha gjort livet jobbigt för sin bortgångne man och indirekt genom diverse handlingar orsakat hans tidiga död.

Scarlett: Jag är så rädd för att dö och komma till helvetet!... Rhett jag skulle inte ha gift mig med Frank. Det var orätt. Han var Suellens fästman, och han älskade henne, inte mig. Men jag ljög för honom och sa att hon tänkte gifta sig med Tony Fontaine. O, hur kunde jag göra något sådant?... Och så gjorde jag honom så olycklig. Jag tvingade honom att göra allt möjligt som han inte ville... jag tog livet av honom. 

Rhett Butler: Era etiska begrepp är ganska invecklade. Ni är precis i samma situation som en tjuv som blivit gripen på bar gärning, och inte är ledsen över att han har stulit, men som är förfärligt, förfärligt ledsen över att komma i fängelse. 
Om han inte vore död skulle ni vara lika elak fortfarande. Om jag har förståt er rätt, så är det egentligen inte det att ni gifte er med Frank och behandlade honom illa och var orsaken till hans förtidiga död , som gör er förtvivlad. Ni är förtvivlad, därför att ni är rädd för att komma till helvetet.

Det här fick mig att tänka: När är det vi egentligen ångrar våra synder?  Är det när vi tänker på vilka negativa följder synden kommer att få för oss personligen (genom att vi exempelvis hamnar i onåd) eller är det då vi upptäcker hur vår synd drabbar någon annan. För om jag ångrar min synd på grund av rädsla att hamna i "helvetet" så tänker jag väl fortfarande själviskt? För att följa Rhetts tanketråd, så ångrar jag att jag stal först då de negativa konsekvenserna blir påtagliga för mig personligen. Däremot om jag ångrar min synd för att det har orsakat någon annan lidande, så går det mer i linje med den typen av ånger som uppstår på grund av kärlek - eftersom jag inte har någon direkt personlig vinst i tankarna. Min uppmaning till dig min kära läsare och även till mig, är att fundera över varför vi ångrar våra synder innan vi ber om och tar emot försoningenssakrament, för att försäkra oss om att vi gör det av rätt anledning.

Att bygga sitt hus på klippan

Posted by ... On 12:51

"Var och en som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som bygger sitt hus på en klippa" - Matt 7:24

Och den andre bygger på sanden och det huset blir, när stormen kommer, bortspolat. Det solida, väl grundade huset står på klippgrunden. Det korresponderar med vad vi tidigare hörde från Johannes: Var och en som lever av evangelium, som vågar sig på detta experiment som verkligen bygger på detta ord, han vet att han valt en fast grund.

Men här utbildar sig samtidigt ytterligare en association. Ordet om huset på klippan korresponderar också med ordet till Petrus där Kristus säger att han ska bygga sitt hus - sin kyrka - på denna klippa. Såtillvida kan detta ord också låta oss tänka på att vi inte ska bygga ensamma. Var och en som vill bygga sitt liv som en privat bostad har redan avlägsnat sig från klippan. Att bygga sitt liv betyder alltid ett medbyggande. Ett medbyggande på Guds hus som ensamt står fast på grund av hans ord och därför ger oss en säkrare plats att vara på. /Papa Benny i boken "Gud & Världen - ett samtal med Peter Seewald".

Abraham & Isak - F Barron

Posted by ... On 10:40


Fader Barron förklarar berättelsen om Abrahams & Isak :o)

Du är en profet!

Posted by ... On 14:28

I Bibeln möter vi profeter. Det är människor som Gud väljer att tala igenom. Du är en profet när du försöker förstå det som sker i världen med "Guds ögon", när du försöker genomskåda de djupare sammanhangen, den djupare meningen bakom det som sker. Genom bön och tyst närvaro inför Gud kan du förnimma hans vilja och vad han kallar dig till - och så bli Guds profet där du står. Du kan visa genom ditt liv att Guds vilja betyder något för dig, du protesterar mot hat och orättvisa, du talar så som Guds Ande - kärlekens Ande - vill tala genom dig. 


Herrens ord kom till mig:
Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig,
innan du kom ut ur moderskötet gav jag dig ett heligt uppdrag: att vara profet för folken.


Men jag svarade:
"Nej, Herre, min Gud, jag duger inte till att tala - jag är för ung" 


Då sade Herren till mig:


Säg inte att du är för ung utan gå dit jag sänder dig och säg det jag befaller dig!


Låt dem inte skrämma dig, ty jag är med dig och skall rädda dig, säger Herren. 


Jer 1:1-8


/ Krisma - Tankar på livets väg

Vandringens mål - Ur Diakon Martins Predikan

Posted by ... On 02:07

Ur Diakon Martin Hägglunds predikan:
(Mark 9:2-10)


Att vara Jesu lärjunge och följa honom innebär att förneka sig själv, att inte leva som de flesta andra anser självklart... Att följa Jesus betyder att ta emot livet som en gåva och ett uppdrag som man inte själv bestämmer över. Människans liv är en vandring, men för många har denna vandring förlorat sitt mål, vandringen själv blir livets mening och mål. Då gäller det att göra denna vandring så angenäm och glädjerik som möjligt, men vårt jordiska liv är skört och besvikelsen är stor när denna vår glädje hotas eller går förlorat. Sjukdom, olycka och död är något som man förtränger. Ser vi däremot detta liv som en vandring mot människans egentliga mål: Det eviga livet hos Gud, då får både glädjeämnen och svårigheter under jordelivet en annan karaktär. Påskens uppståndelse symboliserar himlen och det eviga livet. Fastetiden är därmed en bild för vår tid på jorden, med dess mödor och prövningar. 


Det är på vägen mot Jerusalem som Jesus tar med sig Petrus, Jakob och Johannes upp på Härlighetensberg. Händelsen på berget är en station på vägen, för att visa att vägen har ett mål. Lärjungarna får i förväg se den förhärligade Herren som de sedan ska möta efter uppståndelsen. Då sade Petrus till Jesus: Rabbi det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Moses och en för Elia. Han (Petrus) visste inte vad han skulle säga... men hans förslag  betecknar det som skedde. Petrus och de andra två lärjungarna ville att det alltid skulle förbli så som det var där på Berget. Det är en frestelse för varje människa. Det kan vara på mässan eller under vår enskilda bön där Guds närvaro blir så påtaglig att vi gärna vill stanna kvar i dessa ljuvliga stunder. Men Gud ger oss alla vårt unika uppdrag som kräver att vi går vidare... :o) 

"After-birth abortion"- Vad innebär det egentligen?

Posted by ... On 12:17

Jag reagerade nog som alla andra när jag först läste om att en nyligen publicerad artikel i "Journal of Medical Ehtics", uppmanar "after-birth abortion". Det innebär att man ska få "abortera" ett barn som är nyfött, eftersom samma argument som används för att motivera abort är fortfarande relevanta efter det att barnet har fötts, enligt artikelförfattarna Giubilini & Minerva. När chocken lade sig, insåg jag att de har rätt! Om samma argument kan användas till båda former av "abort" så bör vi ju också tillåta båda. Men om man inte kan döda den ena så bör man av samma anledning inte heller kunna döda den andra. Right?

Vilka argument använder Giubilini & Minerva?
1. The moral status of an infant is equivalent to that of a fetus, that is, neither can be considered a ‘person’ in a morally relevant sense.
2. It is not possible to damage a newborn by preventing her from developing the potentiality to become a person in the morally relevant sense. 

De använder samma argument som man använder vid abort. Fritt översatt menar de att det nyfödda barnets moraliska status kan likställas med ett fosters, då den inte kan betraktas vara en "person" på ett moraliskt relevant sätt. Sedan så är det, enligt dem, omöjligt att skada den nyfödde genom att hindra den från att utvecklas till en person och jämför i artikeln det med att bli rånad på pengar som man aldrig visste att man hade.

Enligt Giubilini & Minerva  har ett nyfött barn samma egenskaper och behov som ett foster och kan fortfarande orsaka samma typ av negativa konsekvenser till kvinnans hälsa, familjens välmående och samhället i stort. Familjer som inte har råd med barnet eller om barnet kommer olämpligt på grund av förändrade omständigheter ska få möjligheten att bli av med barnet. De "faktiska" personernas välmående ska gå före den potentiella personen. 

Jag kom här att tänka på två saker 1. Moder Teresas uttalande att "Any country that accepts abortion, is not teaching its people to love, but to use any violence to get what it wants.". 2.  Var tionde kvinna upplever "babyblues" (enligt Nolen-Hoeksema, 2008 i boken Abnormal Psychology) efter att ha fött sitt barn. Om man räknar med att ca var fjärde graviditet i Sverige slutar med abort, skulle tillägget av "after-birth abortion" ge enorma negativa konsekvenser vad gäller befolkningsutvecklingen i landet. Vi kommer att få en betydligt äldre befolkning, i relation till den unga- vilket bl.a. kommer att leda till  samhällsekonomiska svårigheter. 

Giubilini & Minerva fortsätter med att hävda att dödandet av "nyföddingar" inte är mord eftersom de likt foster inte är "personer". En person blir man först enligt    Giubilini & Minerva när man utvecklar ett medvetande ("ett jag") och har förmågan att uppskatta sitt liv samt tillskriva den värde. Enligt dem så utvecklar inte barnet ett medvetande (eller ett "jag") förrän några dagar till några veckor efter födelsen, men backar inte upp påståendet med någon forskning. Det här är ett argument man även använder vad gäller abortering av foster, men inte ens där kan man bevisa att barnet inte har ett "jag" känsla. Men hur ska man kunna mäta ett "jag"...? Om det är förmågan att skapa minnen så kan ett 30 veckor gammalt foster underhålla korttidsminnen, och redan vid 34 veckor kan fostret skapa långtidsminnen

Författarna menar att vi inte har en skyldighet att ta hänsyn till framtida individer (som dessa barn kommer att utvecklas till) eftersom de inte är "personer" i nuläget. Och jämför det med när man aborterar bort en "potentiell person" i fosterform. Om man inte tar hänsyn till den potentiella personen som fostret ska utvecklas till, bör man inte heller ta hänsyn till den potentiella personen det nyfödda barnet kommer att utvecklas till. 

Jag kan hålla med att man bör likställa de två, men invänder mig till att man inte bör ta hänsyn till dem. För med samma argument kan man motiverar varför man inte bör ta hänsyn till klimatföroreningar. Vem bryr sig om framtida generationer, de är ju inte individer idag? Man skulle även med "person" argumentet motivera dödandet av personer med demens eller vuxna personer med medfödda kognitiva nedsättningar- vilket skulle leda oss mot ett samhälle som liknar Hitlers ideal. 

Mot slutet av artikeln motiverar Giubilini & Minerva varför man bör döda barnet istället för att adoptera bort det. Om man adoptera bort barnet så finns det risk för att det kan orsaka modern psykisk lidande. De menar att när någon dör så kan man gå vidare och sörja men när man adopterar bort ett barn så tänker modern på att få träffa sitt barn en dag, vilket kan enligt dem vara plågsamt. 

Really? - Så det är bättre att döda en potentiell individ än att låta potentiell psykisk lidande uppstå. Och skulle man inte kunna hävda att abort kan leda till potentiell psykisk lidande hos modern- och därför bör man inte göra abort ;)?

Så vad innebär "After-birth abortion"? --> detsamma som abort = du har endast rätten att leva om du är önskad av din mor= av rätt kön, "frisk"/"normal" och inte kostsam för samhället eller familjen.

Giubilini & Minerva tankar är definitivt intressanta att reflektera över och förhoppningsvis leder deras artikel till en samhällsdebatt, så att vi får se ett slut på tystnaden som råder kring abortfrågor. 

Behandling av Infertilitet?

Posted by ... On 23:55

Vart går gränsen för behandling av infertilitet?


När påven talade om ämnet, underströk han vikten av att söka en diagnos och en terapi som respekterar människan i sin helhet, och människans autentiska bästa, för att undvika risken att söka en rent praktisk och funktionell lösning. Påven belyste för det första hur det inte rör sig om en ”produkt”, när man talar om fortplantning. ”Den är ett uttyck för makarnas kärlek, och inte bara biologiska union men även den andliga.” 


”Föräldrarnas legitima strävan då de befinner sig i ett tillstånd av infertilitet, måste vetenskapligt besvaras med respekt för dess värdighet, som personer och som makar”, sa påven och påminde om encyklikan ”Fides et Ratio” där vi läser om risken att arrogant ta Skaparens plats. Detta innebär ett högmod för förnuftet, och kan ha farliga konsekvenser för mänskligheten. Idag verkar scientismen och vinstens logik dominera området vad gäller infertilitet och mänsklig fortplantning. 



Fostret på bilden är 12 veckor gammal


B16 citerade sin encyklika ”Deus Caritas Est” i vilken han beskriver risken med att förnuftet bländas av egenintresset och makten, så att sanningen suddas ut: ”Tron hjälper förnuftet att utöva sin uppgift, och urskilja vad som är rätt”. (N. 28). Samtidigt påminde han om att det var i kristendomens kultur som vetenskapen har växt fram, en kultur rotad i övertygelsen om att det finns en Absolut Sanning. 

Han påminde vetenskapsmännen om deras uppgift, med hjälp av Johannes Paulus II:s ord: ”I och med att ni vet mer, är ni kallade till att tjäna mer". Fall aldrig för frestelsen att förminska det som berör personens väl till ett rent teknisk problem! Det stora hotet mot de vetenskapliga framstegen är samvetets likgiltighet till det sanna och det goda.”



Herdabrev för fastetiden 2012

Posted by ... On 04:46

Kära bröder och systrar!

Fastetiden är en tid av nåd som ger oss tillfälle till besinning, stillhet och ny början.
”Se, jag vill göra något nytt… jag skall göra en väg i öknen och strömmar i ödemarken” (Jes 43:19-20). Det är så mycket Gud vill ge oss, både som enskilda personer och som hans heliga folk. Vi måste lära oss att lyssna till hans röst och låta oss ledas på hans väg. Det är min förhoppning att vi alla unnar oss den tid vi behöver för att bli mer öppna för Gud nu under den heliga fastetiden. Ibland blir det
lättare för oss när det händer något oväntat som gör att våra planer blir omkullkastade. Jag skriver själv detta herdabrev från en sjukbädd, där jag hamnat efter att ha ramlat och brutit fotleden i Vadstena av alla platser. Just en sådan situation kan ibland göra det möjligt för oss att få mer tid för bön och eftertanke. En sak som har slagit mig under denna tid är hur mycket godhet man får möta, inte minst i sjukvården. Ibland är vi så vana att klaga på all vanvård att vi glömmer att det finns ett oändligt mått av godhet och omtanke hos människor som har vigt sina liv åt de sjuka och äldre. Det missnöje vi helt naturligt ger uttryck för när något gått snett får inte fördunkla vår glädje och tacksamhet över all den godhet som finns hos människor av olika slag. Sverige liksom hela Europa står inför en stor utmaning nu när befolkningen blir allt äldre och mer vårdbehövande. Det kommer att kräva stora offer av den övriga befolkningen. Därför måste godheten främjas på alla sätt, så att inte kortsiktiga själviska intressen tar överhanden.

”Inget är starkare än godheten, På samma sätt som vatten kan släcka en kraftigt flammande eld, så kan ett vänligt ord släcka en vrede som är starkare än en brinnande ugn” (Johannes Chrysostomos). Gud är all godhets källa och den som visar godhet gör det i sista hand genom den Helige Andes inspiration. Allt gott oavsett vem som gör det pekar tillbaka på Guds oändliga godhet. Denna klassiska katolska sanning kan få en profetisk betydelse i ett pluralistiskt samhälle som vårt, där det ofta saknas en gemensam värdegrund. Men alla bejakar i princip den mänskliga godheten. Vi behöver en ”godhetens allians” i det framtida Sverige, om inte segregation och främlingskap mellan människor skall öka. Samtidigt får vi inte förväxla sann godhet med en falsk påklistrad vänlighet som av lättja och feghet väjer undan för sanningen. Godheten kräver också civilkurage och modet att säga ifrån när något är fel. Det är en skam att mobbning och kränkning av olika människor kan fortgå.

Dagens evangelium betonar en aspekt av godheten som man ibland glömmer bort i vår tid: förlåtelsen. ”Mitt barn, dina synder är förlåtna” (Mark 2:5), säger Jesus till den lame. Bara Gud kan förlåta synder och han har överlåtit detta privilegium till sin Kyrka, som är förlåtelsens institution. Under fastetiden är vi alla inbjudna att ta emot försoningens sakrament och låta oss förvandlas av den nåd som detta sakrament ger oss. Då blir vi också i stånd att sprida förlåtelse och försoning omkring oss till dem vi möter. Också det är en viktig aspekt av det glada budskapet. Så mycket sorg och lidande, både i vårt personliga liv och på det mer globala planet, beror på oförsonlighet och brist på vilja att förlåta.

Påven Benedikt XVI betonar outtröttligt hur viktigt det är skapa en djupare dialog mellan människor av olika slag. Både den ekumeniska och interreligiösa dialogenligger honom varmt om hjärtat. På hans initiativ har den Heliga stolen också börjat ett initiativ som kallas ”hedningarnas förgård”. Liksom det i Jerusalems tempel fanns en plats som var vigd för dem som inte tillhörde det utvalda folket, måste det i Kyrkan finns utrymme för samtal och dialog med dem som inte har någon uttalad tro på Gud. I vår del av världen kan denna grupp rentav utgöra majoriteten av befolkningen. Därför har den Heliga Stolen också utvalt Stockholm till att bli en sådan mötesplats i höst, där troende och icke-troende kan mötas i dialog om viktiga frågor bortom de skiljelinjer som finns. Vi kan se det som en uttrycklig längtan efter en ”godhetens allians”.

I höst börjar också det Trons år som den helige fadern har utropat med anledning av att det är 50 år sedan det Andra Vatikankonciliet inleddes. Jag vädjar till alla troende att redan nu börja be för detta Trons år, så att det för hela Kyrkan kan leda till förnyelse och fördjupning av tron. Det är vår stora sorg att så många lämnar tron och glider bort från Kyrkan. Aldrig har det varit så svårt att ge tron vidare till nästa generation som det är nu i Europa. Som minoritetskyrka har vi katoliker i Sverige alltid levt med denna svårighet, så det är inte helt nytt för oss. Samtidigt måste vi se det både som ett angeläget förbönsämne och en uppmaning till handling och engagemang. I vårt samhälle är man mer öppen än vi tror för ett trovärdigt vittnesbörd om Guds godhet och sanning i Jesus Kristus. Det finns visserligen rester av anti-katolska fördomar kvar, men ändå är människor mer viliga att öppna sig. Därför är det så viktigt att alla döpta förstår att de har del i Kyrkans uppdrag att sprida trons sanning och Guds godhet till alla de möter. Samtidigt är det många av våra katoliker som måste fördjupa sin kunskap om tron för att kunna bemöta de frågor de ställs inför. Det är viktigt att erbjuda vuxenkatekes, bibelstudium och andra former av trosfördjupning i våra församlingar. Den kurs för smågruppsledare som nyligen ordnades visade att det finns stort intresse.

Till sist vill jag också peka på den heliga mässans livsavgörande betydelse för oss alla. Där lär vi oss lyssna till Guds ord och fördjupa vår tro. Där berörs vi av Guds godhet och förlåtande kärlek. Där styrks vi i vår katolska identitet och dras ut ur vår individualism. Där får vi fira att vi är Guds älskade barn, Jesu bröder och systrar och den Helige Andes budbärare till en värld i desperat behov av Guds godhet och sanning. Därför är vi inbjudna och förpliktade att varje söndag fira Eukaristin, oavsett vilket språk och enligt vilken rit den firas. Alla är vi ett i Kristus! Må hans godhet alltid lysa upp era liv och ge er kraft att sprida den till alla ni möter! Med min förbön och välsignelse,

Stockholm 2012-02-13 +Anders Arborelius ocd

Abort - det finns en app för det!

Posted by ... On 11:23

Här är ett intressant bloginlägg om abort av Stacy Trasancos =). Hon är en forskare som konverterade till katolska kyrkan, är en av grundarna till den internationella bönegruppen "Parents Who Pray" och skriver regelbundet för The Catholic Free Press. Ni kan hitta hennes blog "Accepting Abundance" genom att trycka här.


I know it’s cliché, but bear with me. I have a point to make.

Whole Woman’s Health that operates in Texas and Maryland is proud to announce the launch of an “app.” They officially launched a new mobile website in January so women can make appointments for abortions and learn about their services more easily.

This is the abortion clinic that offers all kinds of extra services to make abortion seem nicer. If a mother wants to kill her child, there she will be treated as a Very Important Person (VIP). Because she may have “time constraints” and need “expedited care,” she will get a private room of her own named after a famous woman, possibly Gloria Estefan, Rosie the Riveter, or Hilary Rodham Clinton. Afterwards she will be given a “light meal” and some “healing herbal tea in her own Whole Woman’s Health mug.” When she leaves, she will even get her own “post-abortion care basket.”

They are “Changing the World, One Woman at a Time!”

And now – they have an “app” for abortion to make it even easier. A VIP woman can call the Empower line to set up an appointment, send them her LMP date to get instructions, ask them to call her back just for a chat about abortion! She can find coupons and reviews, share about abortion on Facebook and Twitter, and even find cool images of the clinic with some catchy quotes. Here are some images from the app.

How to look strong!

This is the waiting room with a quote from the same guy who said, “Political power grows out of the barrel of a gun.” -Mao Tse-Tung

"Women hold up half the sky" – Mao Tse-Tung

And there’s inspiration from the poet and author, Alice Walker, who wrote the novel The Color Purple. Do they realize the irony of this quote. The mother who silences her unborn child denies her baby boy or girl the “right to grow.” So would that make her, well, unfriendly? Oh, just give her the cookie.

"No person is your friend who demands your silence, or denies your right to grow." -Alice Walker

Hey, no one needs to make any sense in a place like this. Just do or say whatever makes you feel good and [everybody pump their biceps with me] strong! Take that you little fetus. No kidding. In the app you can read some of the customer reviews.

Here’s one from Lauren Z last April.

I had a really great abortion at Whole Women’s Health of Austin!

The staff was amazing. The procedure was safe. I got cookies and goldfish crackers after it was all done.

They even let me take pictures of the fetus after it was all done and over with AND I got to keep the sonogram picture. Highly recommend to anyone wanting to terminate.

Well hoot and holler! You get souvenirs. But see, here’s the thing. In life there’s right and there’s wrong. There’s virtue and there’s vice. Temptation to do wrong is easy to spot because it tries to make the ugly look good – it makes excuses, it appeals to vice and weakness. Temptation doesn’t inspire anyone to the hard work of virtue and goodness. Temptation pulls you into indulgence, deceit and falsehood.

Like nature’s flowers, virtue speaks for itself. It is beautiful to see a mother, patient even in exhaustion, embracing her own little child. It is beautiful to see a pregnant woman full of the fortitude that life can demand. It is beautiful to see any person, courageous and determined beyond themselves, overcome fears and rise to a fuller life of dignity and confidence. None of that needs frills. It just is beautiful. It is good.

Personal growth is not found by killing life’s most precious gifts, and then snacking on cookies and goldfish while flipping through your iPhone to ogle some cool abortion app. No, temptation is just the fancy stuff poured over the evil to make it look better. But it doesn’t change reality.

VIP treatment, snacks, gift baskets, mugs, quotes and apps don’t change what abortionis any more than pouring chocolate syrup over dog poop and crowning it with whip cream and a cherry turns the whole thing into an ice cream sundae. If abortion were pure and virtuous and right, then all the fixin’s wouldn’t be needed to try to hide it. You don’t need an app to do the right thing. You just need to look at the real world with a clear conscience.

Den värsta sjukdomen?

Posted by ... On 10:00


Den värsta sjukdomen i världen är inte TBC eller cancer, utan ensamhet och att inte veta att man är älskad. Det handlar inte om hur mycket vi gör, utan om hur mycket kärlek vi lägger ner i det vi gör. - Moder Teresa

Nya Testamentet + Kristna = ?

Posted by ... On 09:58

Fråga: Vilken betydelse har Nya Testamentet för de kristna?

Svar: I det Nya Testamentet är Guds Uppenbarelse avslutat. De fyra evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes är höjdpunkten i den Heliga Skrift och Kyrkans dyrbaraste skatt. I dem visar sig Guds Son som Han är och kommer oss till mötes. I Apostlagärningarna får vi höra om Kyrkans begynnelse och den Helige Andens verk. I apostlarnas brev, ses alla aspekter av det mänskliga livet i ljuset av Kristus. I Uppenbarelseboken får vi förhandskännedom om tidsåldrarnas slut.

Jesus är allt det som Gud vill berätta för oss. Hela Gamla Testamentet förbereder inkarnationen av Guds Son. Alla Guds löften uppfylls i Jesus. Att vara Kristen innebär att förena sig allt djupare med Kristi liv. För att göra det krävs det att man läser och lever evangelierna. Den franska mystikern Madeleine Delbrêl säger: Genom sitt Ord säger oss Gud vem han är och vad Han vill; Han säger det oåterkalleligt och för varje enskild dag. När vi håller boken med evangeliet i våra händer, borde vi tänka på att i den bor Ordet som vill bli kött i oss, som längtar efter att få grepp om oss, så att vi skulle kunna börja Hans liv på nytt, på en ny plats, i en ny tid, i ett nytt mänskligt sammanhang.

/YouCat

Ett Kärleksbrev från Fängelset

Posted by ... On 12:40

Han var bara 21 år gammal när han avrättades. Den salige Bartolome Blanco Márquez skrev ett sista brev till sin flickvän från fängelset, dagen innan han avrättades under den religiösa förföljelsen i Spanien, under 1930 -talet.

Salige Bartolome var inte rädd för döden, trots att det innebar att han lämnade sin älskade bakom sig. Bartolome avrättades den 2 oktober 1936. Just innan han dog ropade han ut "Länge leve Kristus konungen!"

Här är brevet på engelska ;)

My dearest Maruja:

Your memory will remain with me to the grave and, as long as the slightest throb stirs my heart, it will beat for love of you. God has deemed fit to sublimate these worldly affections, ennobling them when we love each other in him. Though in my final days, God is my light and what I long for, this does not mean that the recollection of the one dearest to me will not accompany me until the hour of my death.

I am assisted by many priests who — what a sweet comfort — pour out the treasures of grace into my soul, strengthening it. I look death in the eye and, believe my words, it does not daunt me or make me afraid.

My sentence before the court of mankind will be my soundest defense before God’s court; in their effort to revile me, they have ennobled me; in trying to sentence me, they have absolved me, and by attempting to lose me, they have saved me. Do you see what I mean? Why, of course! Because in killing me, they grant me true life and in condemning me for always upholding the highest ideals of religion, country and family, they swing open before me the doors of heaven.

My body will be buried in a grave in this cemetery of Jaen; while I am left with only a few hours before that definitive repose, allow me to ask but one thing of you: that in memory of the love we shared, which at this moment is enhanced, that you would take on as your primary objective the salvation of your soul. In that way, we will procure our reuniting in heaven for all eternity, where nothing will separate us.

Goodbye, until that moment, then, dearest Maruja! Do not forget that I am looking at you from heaven, and try to be a model Christian woman, since, in the end, worldly goods and delights are of no avail if we do not manage to save our souls.

My thoughts of gratitude to all your family and, for you, all my love, sublimated in the hours of death. Do not forget me, my Maruja, and let my memory always remind you there is a better life, and that attaining it should constitute our highest aspiration.

Be strong and make a new life; you are young and kind, and you will have God’s help, which I will implore upon you from his kingdom. Goodbye, until eternity, then, when we shall continue to love each other for life everlasting.

Hämtat från Zenit.com

"Tänk om jag sa till dig att Jesus grundade kyrkan skulle du fortfarande älska honom?"

Posted by ... On 07:27

Jefferson Bethke är väldigt häftig. Hans hippa "Why I Hate Religion But Love Jesus" klippet har fått en hel del uppmärksamhet. Man måste medge att han fick en del saker rätt i sin dikt. Religionen kan fungera som en solförmörkelse för tron och politiken blöder ofta in i religionen. Det är riktigt illa när sånt händer.

Men han sa en massa saker fel också. Låt oss ta upp några:

Bethke frågar "Tänk om jag sa att Jesus kom för att avskaffa religionen?"




Bethke ansåg att man inte behöver religiösa regler utan enbart en personlig relation till Gud. Och YES det är klart att vi behöver en personlig relation till Gud men Gud vill även att vi följer de regler han har gett oss, inte för Hans skull utan för vår egen skull.

Till exempel 3 Mos 18:4 Följ mina stadgar, håll mina bud och rättar er efter dem. Jag är Herren, er Gud. Liknande texter kan man hitta i 2 Kung 17:13, Ords 4:4, Hes 20:19 m.m.

Men det viktigaste är nog Joh 14:15 då Jesus säger till oss "Om ni älskar mig, kommer ni hålla mina bud."


Bethke frågar: "Tänk om jag sa... bara för att du kallar vissa människor blinda, ger det inte dig automatisk syn."

Jag skulle säga, Ja, Jefferson. Det är helt sant... och ironiskt nog kallar du över 2000 års religiösa kristna för blinda och antyder att du har "syn".

Bethke frågar: "Jag menar om religionen är så bra, varför har det startat så många krig?"

Man krigar även över hudfärg och politiska åsikter m.m. Jag skulle kunna fortsätta i oändlighet... man krigar för frihet och jämlikhet. Ta bara franska revolutionen, den arabiska våren osv... innebär det då att frihet, och jämlikhet är dåliga?

Bethke frågar: "Varför bygger (religionen) stora kyrkor men misslyckas att mata de fattiga"

Återigen, Jefferson, du måste vara försiktig, eftersom du älskar Jesus.

Du kan lika gärna fråga: Varför tog Jesubarnet emot utsmyckade gåvor av guld, rökelse och myrra istället för att mata de fattiga? Varför hittade Maria och Josef, Jesus, i templet där han predikade till församlingen? Varför blev Jesus arg och slängde ut försäljare ur templet istället för att säga till dem sälj allt som finns i templet och ge till de fattiga? Utan lidelsen för Faderns hus förtärde honom (Ps 69:10; Joh 2:16-17).

När Jesus smordes med dyrbar parfym frågade apostlar: Vilket slöseri, för det där hade man kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga." Jesus svar hittar ni här.

Men svaret som många har gett är varför kan man inte göra både ock? Och man skulle kunna fråga Jefferson... Varför spenderade du alla dessa pengar på en tjusig video, istället för att ge pengarna till de fattiga?

Dikten fortsätter med: "Religionen säger gör, Jesus säger gjort. Religonen säger slav, Jesus säger son. Religionen sätter dig i träldom, medan Jesus gör er fria. Religionen gör dig blind, men Jesus får dig att se."

Bortsett från att Jesus gör en hel del och byter ordet slav till vän inte son (Joh 15:5), så tror jag att vi måste försvara Jesus namn här.

Jesus älskade templet (sin Faders hus), han uppfyllde lagarna och sade t.o.m. om ni älskar mig håller ni mina bud. Jesus etablerade kyrkan och Paulus kallar i bibeln kyrkan för Jesukropp. I uppenbarelse boken beskrivs hela livet som en religiös liturgisk tjänst.

Så frågan till Jefferson Bethke är "Tänk om jag sa till dig att Jesus grundade kyrkan skulle du fortfarande älska honom?"