Människans liv- att lära känna och älska Gud
"Fader... detta är det eviga livet, att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus" (Joh 17:1,3)
Gud vår frälsare "vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen" (1 Tim 2:3-4)
Gud är oändligt fullkomligt och heligt i sig själv. I sin godhet beslöt han att skapa människan, för att hon skulle få del av hans eviga liv. Därför är han alltid och överallt nära människan. Han kallar henne och hjälper henne att söka honom, lära känna honom och av all sin kraft älska honom. Han kallar alla människor som synden har skiljt från varandra, till enheten i sin familj, kyrkan. Han gör det genom sin Son, som han sänt som Frälsare och Räddare, då tiden var fullbordad. I honom och genom honom kallar han människorna att bli hans barn i den helige Ande och så få hans saliga liv till arvedel.
För att denna kallelse skulle nå hela världen, sände Kristus de apostlar han hade utvalt och gav dem uppdraget att förkunna evangelium: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut" (Matt 28:19-20). I kraft av denna sändning gick de ut "och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken, som åtföljde det" (Mark 16:20).
Den som med Guds hjälp hade tagit emot Kristi kallelse och i frihet sagt ja till den, blev genom Kristi kärlek driven att förkunna det glada budskapet i hela världen. Detta dyrbara uppdrag, som apostlarna tagit emot och givit vidare, har troget upprätthållits av deras efterföljare. Alla, som tror på Kristus, kallas att ge evangeliet vidare från släkte till släkte, i det att de förkunnar tron, lever den i broderlig gemenskap och firar den i liturgi och bön.
Alla har vi ett moraliskt ansvar för våra synder:Påven Benedikt XVI
Vid onsdagens audiens (03/12/2008) talade Påven om arvsynden, och om förhållandet mellan det onda och det goda. "I vår fortsatta katekes om Paulus sa Benedictus XVI, ska vi nu ta upp vad Aposteln lär om förhållandet mellan Adam, den förste mannen och Kristus, den andre Adam. Vad Paulus lärde oss om Adams synd och dess tragiska konsekvenser för den mänskliga familjen vill understryka den gåva av nåd som Kristus givit oss. Ser vi det i detta ljus, förklarar doktrinen om arvssynden det bräckliga i vår mänskliga gestalt.
Men Paulus understryker även det moraliska ansvaret som varje man och kvinna har i denna verklighet. "Alla har begått synder, säger Aposteln och alla har vi gått miste om Guds rättfärdighet skriver han i Romarbrevet .Dock har vi nu blivit rättfärdiga genom tron och fått frid med Gud. Kristus, den nye Adam har genom att lyda Faderns vilja gjort människosläktet fritt från den gamla bördan av synd och död. Genom dopet har han låtit oss ta del av sin frälsande död och uppståndelse och gjort oss till Faderns egna barn. Det nya livet och friheten som vi fått genom Kristi nåd, tvingar oss att vittna om det säkra hoppet att allt skapat kommer att befrias från det ondas band och bli en del av Guds barns ärorika frihet." Det var Påvens ord till de engelsktalande pilgrimerna och deltagarna.
I sitt tal på italienska hade han utvidgat ämnet om förhållandet mellan det onda och det goda.Å ena sidan vet människan att hon ska göra det goda och i sitt inre vill hon det . men samtidigt känner hon den andra impulsen, att göra motsatsen, att följa egoismens väg. Orättvisa, våld, lögn och habegär påvisar att ondskans mörka natt fortfarande dominerar, sade Påven, men ljuset är närvarande och den nye Adam är bland oss bara vi öppnar hjärtats ögon.
Saligprisningarna
*Saligprisningarna sammanfattar Jesu liv och lära*
Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.
Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade.
Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet.
Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade.
Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet.
Saliga de renhjärtade, de skall se Gud.
Saliga de som håller fred, de ska kallas Guds söner.
Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
Matt 5:3-10
Konfirmations-undervisning Höst 2008
Konfirmationsundervisning Höst 2008Undervisningen sker varannan söndag efter Högmässan kl. 11.00 (ca. 12.00)
Plats; Prästgårdens - källare
Söndag den 19 Oktober
Söndag 2 November
Söndag den 16 November
Söndag den 30 November
Söndag den 14 December
Ängel kunskap
Ärkeängeln Gabriel, Firas den 29 September
Gabriel är Guds särskilda sändebud. Han kommer till Maria och berättar att hon ska föda Jesus, Guds son, och att även hennes släkting Elisabeth ska föda Johannes döparen. Gabriel brukar kallas nådens och bebådelsens ängel. På bilder brukar han ha en lilja för att visa att han kommer med nåd.
Helige Gabriel- Bed för oss, att vi litar allt mer på Guds nåd och kärlek till oss.
Expedition Öland:
Den 16 Augusti kl. 7.00 ska vi samlas utanför kyrkan. Vi kommer att komma hem vid 21:00-22:00 tiden.
Vi ska åka med minibuss till Ölands Djur- och nöjespark.
Medan vi är där ska vi besöka;
Vi ska åka med minibuss till Ölands Djur- och nöjespark.
Medan vi är där ska vi besöka;
Zoo
Dinosaurieutställning
Cirkus
Vattenland
Sagovärld
Nöjesfält
Vill ni veta mer om platsen kan ni gå in på www.olandsdjurpark.com
Att tänka på;
· Baddräkt och handduk
· Matsäck för hela dagen
· Fickpengar om ni vill köpa nått där
· En extra kofta om det blir kallt
· Och viktigast; ett glatt humör
Det felaktiga omdömet
Människan måste alltid lyda ett säkert omdöme av sitt samvete. Om hon avsiktligt skulle handla mot detta, skulle hon döma sig själv. Men det händer att samvetet befinner sig i okunnighet och på ett felaktigt sätt bedömer handlingar som skall göras eller som redan har gjorts. Denna okunnighet har ofta sin grund i den enskilda personen som måste bära ansvaret för den. Så går det "när människan föga bekymrar sig om att söka det sanna och det goda, och när vana vid synd med tiden gör hennes samvete nästan blint" jfr Luk 6:31; Tob4:15.
- Det är aldrig tillåtet att göra det onda för att uppnå något gott
- Den gyllene regeln " allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni även göra för dem" (Matt 7:12)
- Kärleken väljer alltid den väg som respekterar nästan och hans samvete: "om ni på detta sätt försyndar er mot era bröder och våldför er på deras... samvete, syndar ni mot Kristus" (1 Kor 8:12). "Det är bra att avstå från allt som blir en stötesten för din broder" (Rom 14:21)
"Hela uppenbarelsens medlare och fulländning"
"Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeter, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin Son"
( Heb 1:1-2)
Kristus, Guds son som blivit människa är Faderns enda, fullkomliga och slutgiltiga Ord. I honom säger han allt, och det kommer inte att sägas något annat ord än detta. Den helige Johannes av Korset, likson otaliga andra, uttrycker detta på ett mycket klargörande sätt, då han kommenterar Heb 1:1-2
Sedan Gud givit oss sin Son, spm är hans Ord, så har Gud inte något mer att ge oss. Han har sagt oss allt på en gång, i ett enda slag, i ett enda ord...; ty det som han delvis sade till profeterna, det sade han helt och hållet i sin Son, i det att han gav oss allt det som är hans Son. Därför skulle den som fortfarande skulle vilja ställa frågor till honom önska en vision eller en uppenbarelse inte bara begå en dårskap utan också kränka Gud, eftersom han inte fäster blicken på Kristus utan att söka något annat eller något nytt.
Sammanfattningsvis kan man säga att allt vi behöver veta finner vi i Kristus.
SUK's nya hemsida
Nu kan alla se SUK's nya hemsida på nätet... Den har blivit finare och användarvänligare, däremot är den inte helt klar än, så vissa funktioner fungerar inte.
Man ska kunna bli medlem i Suk direkt på hemsidan... så lokalföreningarna slipper att handskas med en massa medlemskort. =)
I Norrköping har föreningen stått still nu i några månader... vi får se om det går att blåsa liv i den till Hösten.
Annars var det inte så mycket mer.... för att besöka Svergies unga katolikers hemsida, gå in på: www.suk.se
Man ska kunna bli medlem i Suk direkt på hemsidan... så lokalföreningarna slipper att handskas med en massa medlemskort. =)
I Norrköping har föreningen stått still nu i några månader... vi får se om det går att blåsa liv i den till Hösten.
Annars var det inte så mycket mer.... för att besöka Svergies unga katolikers hemsida, gå in på: www.suk.se
Skärselden (Den slutliga reningen)
De som dör i Guds nåd och vänskap men är ofullständigt renade även om de är säkra på sin frälsning undergår efter sin död en rening för att uppnå den helighet som är nödvändig för att träda in i himlens glädje.Kyrkan kallar denna slutliga rening av de utvalda, vilken är något helt annorlunda än de fördömdas straff, för skärselden (reningsorten). Kyrkan har formulerat trosläran om skärselden framför allt på koncilierna i Florens och i Trient. Kyrkans tradition som hänvisar till vissa texter i Skriften talar om en reningseld-
Man måste tro att det före domen finns en reningseld för sådana synder som kan anses vara av mindre allvarliga slag. Så förkunnar han som är Sanningen själv, då han säger att den som har hädat den helige Ande inte skall få förlåtelse vare sig i denna världen eller i den kommande (Matt 12:31). I enlighet med det som sägs här kan vi förstå att vissa synder kan få förlåtelse i denna värld, men andra i den kommande.
Denna lära stöder sig också på bönen för de döda som den heliga Skrift talar om: "Därför lät han (Judas Mackabeus) bära fram detta sonningsoffer för de döda, för att de skulle befrias från sina synder" (2 Mack 12:46). FRån allra äldsta tid har kyrkan hållit de dödas minne i ära och burit fram bönder för dem, särskilt de eukaristiska offret, för att de skulle renas från sina synder och nå fram till saliga skådandet av Gud. Kyrkan rekomenderar också allmosor, avlat och bortgärningar för de döda.
Låt oss ge dem hjälp och låt oss komma ihåg dem. Om Jobs söner renades genom sin fars offer, varför skulle vi tvivla på att våra offergåvor för de döda ger dem någon tröst? Låt oss inte tveka att bistå dem som gått bort och att frambära våra böner för dem.
SÅSOM OCH VI FÖRLÅTA....
Därför säger jag till er:tro att ni skall få allt ni ber om i er bön, då blir det så. Och när ni ställer er och ber,skall ni förlåta dem som ni har något otalt med. Då skall ockcå er fader i himlen förlåta er era överträdelser./Markus evangelium 11:24-26Den första av de tre ovan citerade verserna citerar vi ofta och gärna, men de två följande, särskilt vers 25 glömmer vi lätt bort.
Det finna faktiskt ett "villkor" för bönesvar!
På korset förlät Jesus alla- och i detta bibelställe ber Han oss att förlåta alla vi har något otalt med. Inte bara ber. Han förklarar faktiskt att det är ingången till bönesvaret!
Att vi förlåter den som felat emot oss är absolut nödvändigt och ofrånkomligt om vi vill leva ett bra kristet liv. Bitterhet och ovilja att förlåta förvandlas inom oss till mentala och andliga cancersvulster som förgiftar vårt sinne och som så småningom helt saboterar vårt liv.
För Jesus kan inte dela hus med ovilja, bitterhet och oförsonlighet..Antingen måste vi göra oss av med detta genom att förlåta med hjärtat inte bara med munnen eller också kommer Jesus att bli mindre och mindre inom oss, och till slut kommer vi inte alls att märka att Han finns där.
Kanske säger du: "Jag har rätt att....eller"Det var hennes fel.....eller kanske..."Det var han som började....eller..."Hon har behandlat mig så fruktansvärt orättvist!"Får jag fråga; Tycker du att Jesus behandlades rättvist på korset?Nej, jag kunde väl tro det. Ändå sa han: "Fader förlåt dem."
Kom också ihåg att genom att förlåta din ovän så befriar du inte bara dig själv utan också honom/henne. Det lönar sig inte att kämpa emot det onda förrän du och jag har lärt oss att välsigna dem som förbannar oss och be för dem som smutskastar oss.
Förundras inte över att du inte har någon bra kontakt med kristna i din omgivning om du går omkring med bitterhet och agg emot dem. Att inte förlåta är att binda människor i deras synder.
Försök inte köpa en rätt ställning inför Gud genom en större offergåva. Bibeln säger: Gå först och klara upp motsättningarna med din nästa och kom sedan till altaret med din offergåva.
Ibland är det inte möjligt att gå till den andre och klara upp. Denna person tar kanske inte emot oss. Men då är det oerhört viktigt att vi klarar upp detta med Gud. Att vi förlåter och slänger det bakom vår rygg! Oavsett att personen som vi skulle förlåta inte kan eller vill vara närvarande!
I Matteus evangelium 18:34 säger Jesus att om vi inte förlåter så hamnar vi i fångenskap. Det gäller faktiskt också när det gäller att förlåta oss själva.
Det som kanske är det allra svåraste.Till exempel en alkoholist, en lögnare, en som stjäl - förblir alltid detsamma om vi bara dömer personen i fråga.
När vi förlåter och älskar öppnar vi dörren till befrielse för människor som är bundna i sina synder!
När vi har förlåtit oss själva kan vi på ett annat sätt se med Jesu ögon. Han ser i alkoholisten en själ som är värdefullare än hela världen.Vad bundna människor behöver är inte anklagelser.
Det finns ett gammalt ordspråk: "Om alla spottar på en sten så blir den våt."
Det betyder att om vi förtalar och tänker illa om människor så blir de sådana vi säger att de är.
Det är ingen absolut sanning som du säkert förstår. Men det är en stor risk.
Domedagen är inte idag- så vi bör inte bete oss som om den vore det - eller hur?Och när den en gång kommer är det varken du eller jag som ska döma. För vi har bara en liten flisa av sanninge om en människa.Utan det är Gud som har den hela fulla sanningen om varje människa på jorden.Som vet varför någon beter sig illa.Som ser smärtan som skapat hatet!
Jesus säger inte att vi ska förlåta när vi har fel och den andre har rätt. Han befallde oss faktiskt att förlåta - också när vi har rätt och den andre fel.
Att vara kristen handlar inte i första hand om den rätta läran utan om de rätta relationerna. Med både Gud och människor...
Vilse?
För en tid sedan satt jag på en plats . mer eller mindre ute i skogen, och väntade på en person som skulle vara där 15.30.Klockan blev både 15.30 och 16.00 och 16.30 innan det kom ett nödrop i min mobil.
"Hjälp, jag vet inte var jag är, måste ha kört vilse."Jag undrade: "Men följde du inte vägbeskrivningen som jag skickade dig?""Jovisst," svarade personen "jag har följt den till punkt och pricka...men nej...vänta ett tag, det var ett ställe där vägen delade sig i tre och jag fortsatte på den väg som såg bredast ut, den enda asfalterade."
(På vägbeskrivningen stod det-ta inte av vare sig åt höger eller vänster utan fortsätt på samma väg. Men just där blev en av avtagsvägarna asfalterad istället för den väg hon borde ha följt.) Vi möttes till slut med två timmars försening.
När jag for hem därifrån kom dessa båda bibelord i mina tankar:
Ge akt på var du sätter foten så vandrar du alltid på fast mark. Vik inte av åt höger eller åt vänster, håll dig borta från det onda. Ordspråksboken 4:26-27
Nej du skall rikta blicken mot dina lärare och lyssna på dina vägvisare som säger:"Här är vägen följ den", när ni vill vika av åt höger eller vänster.Jesaja 30:20b-21
Vi är ganska bekväma som människor- vill gärna välja den väg som ser bäst ut. Precis som min vän valde den asfalterade vägen trots att hon faktiskt borde ha upptäckt att det var en avtagsväg. När det ser ut som att Guds väg med oss smalnar, när "asfalten" tar slut och fortsättningen ser gropig och hoppig ut- då är nog bland det första vi gör att titta efter en utväg- en bekvämare väg.Inte vill vi välja det som ser svårt ut.
Och hur många av oss har inte fått irra runt en lång tid just för att vi gjorde ett sådant val vid någon av de avtagsvägar som fanns.Vi har gått en bit innan vi upptäcker "hjälp, jag är vilse"!
Tänk - om Jesus hade valt att inte följa korsets väg. Då hade vi inte haft en väg till Gud genom Hans död och lidande. Men hur ska vi hitta rätt bland det virrvarr av vägar som vi ibland tycker att vi har framför oss?
På samma sätt som min vän borde ha gjort. Hon borde ha läst vad som verkligen stod på lappen.
"Ta inte av varken åt höger eller vänster"Håll blicken på Bibeln och ditt hjärta lyssnande till den Helige Ande.
Om vi gör det så känner vi ögonblickligen när vi tagit in på fel väg - att oj- jag måste gå tillbaka-annars kommer jag fel. Om det skulle vara så att du valde fel och gick så långt att du först nu upptäckt att du är vilse så kom ihåg att du har en himmelsk mobil.
Be till Gud och säg- jag är vilse och Han kommer att föra dig tillbaka till rätt väg.
Dopets nödvändighet
Herren själv framhåller att dopet är nödvändigt för frälsningen. Likaså har han befallt sina lärjungar att förkunna evangeliet och döpa alla folk. Dopet är nödvändigt för frälsningen för dem vilka evangeliet har förkunnats för och som har haft möjligheten att be om detta sakrament. Kyrkan känner inte till något annat medel än dopet för att säkerställa inträdet i den eviga saligheten. Därför aktar hon sig för att försumma den uppgift hon har fått av Herren att låta alla dem som kan döpas "födas på nytt av vatten och Ande". Gud har bundit frälsningen till dopets sakrament, men han är själv inte bunden till sina sakrament.Allting har kyrkan hållit fast vid sin bestämda övertygelse om att de som dödas för trons skull utan att ha tagit emot dopet blir döpta genom sin död för och med Kristus. Detta blodsdop liksom önskan om att bli döpt bär dopets frukter utan att vara sakrament.
När det gäller katekumener som dör före sitt dop gör deras uttryckliga önskan att ta emot det i förening med deras ånger av sina synder och deras kärlek dem säkra på den frälsning de inte har kunnat ta emot genom sakrament.
"Ty eftersom Kristus har dött för alla och eftersom människans kallelse och slutligen är en enda och identisk med kallelsen till Gud, måste vi hålla fast vid att den helige Ande erbjuder alla människor att på ett sätt som Gud känner till, få del av påskens mysterium." Varje människa som söker sanningen och gör Guds vilja så som hon känner till den kan bli frälst. Man kan anta att sådana människor uttryckligen hade önskat att bli döpta om de hade känt till dopets nödvändighet.
När det gäller barn som dött utan att bli döpta kan kyrkan anförtro dem Guds barmhärtighet, något som hon också gör vid deras begravning. Ja, Gud som i sin stora barmhärtighet vill att alla människor skall bli frälsta och Jesu ömhet mot barnen som får honom att säga :"Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte"(Mark 10:14) låter oss hoppas att det finns en frälsningsväg för barn som dött utan att bli döpta. Så mycket mera angelägen är också kyrkans maning att inte hindra barnen att komma till Kristus genom dopets heliga gåva.
Yttersta domen
Alla dödas uppståndelse, "både de rättfärdigas och de orättfärdigas" (Apg 24:15), skall föregå den yttersta domen. "Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen" (Joh 5:28-29). Då skall Kristus komma "tillsammans med alla sina änglar... Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster... Och dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv" (Matt 25:31,32,46).
Inför Kristus som är Sanningen skall slutgiltigt sanningen om varje människas förhållande till Gud blottas. Yttersta domen skall till sina yttersta konsekvenser avslöja det goda som var och en har gjort eller underlåtit att göra under sitt jordeliv. 
Yttersta domen kommer att äga rum vid Kristi ärorika återkomst. Endast Fadern känner till dess dag och dess timme, endast han bestämmer när den skall bryta in. Genom sin Son Jesus Kristus skall han då säga sitt slutgiltiga ord om hela historien. Vi skall få insikt i hela skapelseverket och hela frälsningsordningen, och vi skall förstå de underbara vägar på vilka Försynen har fört allting fram till sitt slutgiltiga mål. Yttersta domen kommer att avslöja att Guds rättfärdighet triumferar över all orättfärdighet som hans skapade varelser har begått och att hans kärlek är starkare än döden.
Yttersta domens budskap manar till omvändelse medan Gud ännu åt människorna ger "den rätta stunden, frälsningens dag" (2 Kor 6:2). Den driver till helig fruktan för Gud. Den engagerar i kampen för Guds rikes rättfärdighet. Den förkunnar "det saliga hoppet" (Tit 2:13) om Herrens återkomst. Han "kommer på den dagen för att förhärligas bland sina heliga och hyllas bland alla som kommit till tro" (2 Thess 1:10)
Livets bröd
Livets bröd
Nästa dag upptäckte folkmassan, som var kvar på andra sidan sjön, att det bara hade funnits en enda båt där och att Jesus inte hade följt med sina lärjungar i den utan att de hade gett sig av ensamma. Men det kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där man hade ätit brödet, det som Herren hade läst tacksägelsen över. När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus.
De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"
Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta.
Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill." De frågade då: "Vad skall vi göra för att utföra Guds verk?" Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt." De sade: "Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra?
Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."
Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen.
Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv." De bad honom då: "Herre, ge oss alltid det brödet." Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Men som jag har sagt er: ni har sett mig och tror ändå inte. Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort.
Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig. Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig utan låta dem uppstå på den sista dagen.
Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen." Judarna förargade sig över att han hade sagt: "Jag är brödet som har kommit ner från himlen", och de sade: "Är det inte Jesus, Josefs son? Vi känner ju hans far och mor. Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?"
Jesus svarade: "Var inte förargade. Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.
Men ingen har sett Fadern, utom den som har kommit från Gud; han har sett Fadern. Sannerligen, jag säger er: den som tror har evigt liv.Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva." Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta.
Jesus svarade: "Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen.
Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig.
Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet." Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.
Mar Charbel
Mar Charbel (den helige Charbel på arabiska) är ett av de viktigaste helgonen för maroniter. Han föddes 1828 i en fattig maronitisk familj i norra Libanon. Vid 23 års åldern gick han med i Marias maronitiska munkorden och blev novis (lärjunge).
Efter två års prov sändes Charbel till klostret S:t Maroun och gav sina munklöften om renhet, fattigdom och lydnad.
16 år levde han som präst och munk i klostret. Sedan bad han om tillstånd att leva som eremit på ett berg nära klostret. Där bodde han i 23 år, ensam inför Gud i bön. Han blev känd för sin starka kärlek till Jesus och till den heliga mässan.
På julafton år 1898 dog Charbel, 70 år gammal, efter att ha varit sjuk en kort tid.
Kort efter hans död kom ett klart ljus från hans grav. Närboende bönder såg detta ljus och skyndade till klostret för att berätta om det som hänt.
Men munkarna trodde inte på bönderna. Ljuset kom och gick och allt fler såg det. De gick till klostret flera gånger, men munkarna trodde dem fortfarande inte. Till slut gick de med på det och berättade allt för sin biskop. Biskopen gav tillstånd att öppna Charbels grav för att se vad som hänt.
När de öppnade graven fick de se något som de aldrig sett förut. Efter flera månader i graven var Charbels kropp forfarande hel, som min och din kropp.
Människor från hela världen reste till klostret för att be om Charbels förbön, och många vittnade om att de blivit helade till kropp och själ.
Femtio år senare öppnade man graven igen. Charbels kropp hade fortfarande inte brutits ned! Läkare undersökte kroppen och kom till slutsatsen att det var ett mirakel från Gud.
Nu började ännu fler mirakel ske och folk från alla möjliga religioner reste till klostret Annaya där Charbels kropp finns än idag.
110 år efter Charbels död sker fortfarande mirakel på denna plats och runt om i världen som har med Mar Charbel att göra.
Det sker andra mirakel runt om i världen också. Man vet aldrig, kanske du får uppleva en mirakel en dag! Eller kanske har du redan gjort det?
Maroniter?
Den maronitiska kyrkan i Libanon är en del av den Katolska Kyrkan. Maroniter är alltså kristna Libaneser, med en egen historia och egna traditioner. Kyrkan har funnits väldigt länge och idag lever maroniter även i Svergie. 
Jepordy Kväll
Lystring alla frågesport sugna ungdomar, NU på fredag den 14 Mars är det Jepordy kväll... Alla är välkomna!Plats; Prästgårdens källare... (skolgatan 14B, 602 25 Norrlöping)
Tid; Efter korsvägsandakten kl. 18.00
Vinnande lag får ett pris i slutet av kvällen =)
Vinnande lag får ett pris i slutet av kvällen =)
Frågaprästen.nu
http://www.fragaprasten.nu/ är en katolsk hemsida som sköts av några präster. Där kan man ställa frågor man undrar över så svara dem. Här nedan kan ni läsa om kvinnosynen i katolska kyrkan som en tjej undrade över.
Fråga
Och min sista fråga handlar om kvinnosynen inom kristendomen. i första moseboken 3:16 står det " Och till kvinnan sade han: Jag skall låta dig utstå stor vedermöda, när du blir havande. Med smärta ska du föda ditt barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig"
Jag skulle vara väldigt tacksam för om ni kunde besvara så fort som möjligt.Kram Alma
Jag skulle vara väldigt tacksam för om ni kunde besvara så fort som möjligt.Kram Alma
Svar
GT visar i allraförsta början att man och kvinna är likbördiga, skapade till "Guds avbild".
1MOS 1:26
1MOS 1:26
Gud sade: "Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden." 27
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.
Den följande drastiska bilden visar det unika med Adam och Eva. Inget av djuren dög som mannens motpart. De hör tillsammans, är "ett kött"
Den följande drastiska bilden visar det unika med Adam och Eva. Inget av djuren dög som mannens motpart. De hör tillsammans, är "ett kött"
1MOS 2:18 Herren Gud sade: "Det är inte bra att mannen är ensam. Jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp." 19 Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den. 20 Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur. Men han fann inte någon som kunde vara honom till hjälp. 21 Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött. 22 Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. 23 Då sade mannen: "Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött.
Kvinna skall hon heta, av man är hon tagen." 24 Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett. Människans olydnad och straff 25 Både mannen och kvinnan var nakna, och de kände ingen blygsel inför varandra.
I folket Israels liv hade kvinnorna en underordnad ställning som i de omgivande folken.
I folket Israels liv hade kvinnorna en underordnad ställning som i de omgivande folken.
Paulus vänder sig inte mot kvinnornas sociala underordning, utan hänvisar till jämställdheten på ett högre plan i respekt och kärlek.
EF 5:22 Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren. 23 Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud - han som också är frälsare för denna sin kropp. 24 Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus, så skall också kvinnorna i allt underordna sig sina män. 25 Ni män, älska era hustrur så som Kristus har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den ... 28 På samma sätt är också mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp ... 31 Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall bli ett ... 33 Men dessutom skall var och en av er älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa respekt för sin man.
EF 5:22 Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren. 23 Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud - han som också är frälsare för denna sin kropp. 24 Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus, så skall också kvinnorna i allt underordna sig sina män. 25 Ni män, älska era hustrur så som Kristus har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den ... 28 På samma sätt är också mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp ... 31 Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall bli ett ... 33 Men dessutom skall var och en av er älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa respekt för sin man.
eller iKOL 3:18 Ni kvinnor, underordna er era män, som det anstår kristna. 19 Ni män, älska era hustrur och var inte elaka mot dem.
Paulus är trots allt fast i tidens föreställningar när det gäller praktiska frågor. Men mitt i denna framställning pekar han på ett högre plan "11 Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. 12 Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud."
1 KOR 11:3 Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 4 En man som ber eller profeterar med något på huvudet drar skam över sitt huvud. 5 Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, 6 för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret, måste hon ha någon huvudbonad.
7 En man behöver ju inte ha något på huvudet, eftersom han är en avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en avglans av mannen, 8 ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen, 9 och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen. 10 Därför måste kvinnan på huvudet bära ett tecken på sin rätt för änglarnas skull. 11 Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. 12 Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud. 13 Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud barhuvad? 14 Lär er inte redan naturen att det är en vanära för mannen att ha långt hår 15 men en heder för kvinnan, hon har ju fått sitt hår som slöja. 16 Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar.
Vill man veta kristendomens/Bibelns syn på kvinnan, borde man inte endast se på Bibelns texter, utan också på utvecklingen i kyrkan efteråt. Då bär evangeliets text frukt. Under medeltiden har otaliga, några högt begåvade kvinnor som Hildegard av Bingen, Teresa av Avila, Clara, Birgitta och många fler gjort ovärderliga insatser i kyrkan. Hela medeltidens sjuk- och socialvård låg i första hand i systrars händer.
Dessa är några drag av Bibelns / kristendomens syn på kvinnan. Tidens utveckling har kraftigt förändrat samhällets struktur och därmed bäddat för en vidareutvecklad kvinno-(och mans-)bild i vår tid. Det finns åtskilligt bra att läsa. Titta på
Gudstjänster under Påsk
Gudstjänster under Påsken
Söndag Palmsöndagen Högmässa kl. 11.00
16 Mars Kvällsmässa (Pl) kl. 17.00
Tisdag Bikt kl.17.30- 19.00
18 Mars
Torsdag Skärtorsdag Aftonmässa kl. 18.00
20 Mars
Fredag Långfredagen Långfredagsliturgi kl. 15.00
21 Mars
Lördag Påskafton Påsknattsliturgi kl. 20.00
22 Mars med matvälsignelse
Söndag Påskdagen Högmässa kl. 11.00
23 Mars med matvälsignelse
Kvällsmässa (Kr) kl. 18.00
Måndag Annandag påsk Högmässa kl. 11.00
24 Mars
Onsdag Mässa (Kl) kl. 15.00
26 Mars
Söndag Palmsöndagen Högmässa kl. 11.00
16 Mars Kvällsmässa (Pl) kl. 17.00
Tisdag Bikt kl.17.30- 19.00
18 Mars
Torsdag Skärtorsdag Aftonmässa kl. 18.00
20 Mars
Fredag Långfredagen Långfredagsliturgi kl. 15.00
21 Mars
Lördag Påskafton Påsknattsliturgi kl. 20.00
22 Mars med matvälsignelse
Söndag Påskdagen Högmässa kl. 11.00
23 Mars med matvälsignelse
Kvällsmässa (Kr) kl. 18.00
Måndag Annandag påsk Högmässa kl. 11.00
24 Mars
Onsdag Mässa (Kl) kl. 15.00
26 Mars
Tio Guds Bud... för att skydda friheten
Om man läser Tio Guds Bud slår det en att de flesta buden vilar på en allmänmänsklig moralisk grund och gäller människan i alla tider. Men Bibeln representerar dem i ett speciellt sammanhang och ger dem en särskild motivering. Upprinnelsen till alltsammans ges i inledningen till buden och lyder så: "Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. Du skall inte ha andra Gudar vid sidan av mig..."(2 MOS 20:2). För Bibeln är de bud som följer efter denna inledning den visdom som Gud gav sitt folk då han förde det från slaveri till frihet. Lagen är till för att skydda det mänskliga livet. Gud har, som det står i en av psalmerna, lyft "bördan från hans axlar" (ps 81:7). Israels folk bestod av människor som under hela sitt liv tvingats bära andras bördor, i det förtryck de fick utstå i Egypten. I denna befrielsens stund, På Sinai berg, ger Gud sitt folk en vägledning för deras fortsatta väg. Buden är en hjälp så att de räddade människorna inte ska miste om den frihet de nyss fått. "Du skall inte göra dig någon bildstol eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem" (2 MOS 20:4-5). Nej, inte farao, inte något eller någon ska längre få folket på knä på nytt. Orden är en uppmaning att stanna hos befriaren, för att inte nytt förslavas i ett tjänande för andra.Buden ges med det förlovade landet i sikte. Här tecknas en social vision av en helt ny gemenskap som ska genomsyra Israels folk på tröskeln till det heliga landet. Därför blir det viktigt att även de svaga får komma i åtnjutande av budens nya liv, som sabbaten, den gudomliga vilan. I Andra Moseboken förklaras vilan med att Gud själv vilade på den sjunde dagen. I Femte Moseboken ges även denna förklaring till sabbaten: "Din slav och din slavinna skall få vila liksom du själv. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten..." (5Mos 5:14-15). Det ska inte uppstå något nytt Egypten; om lagen efterlevs bygger den upp ett helt nytt samhälle i gemenskap och respekt, där Herren lever mitt ibland sitt folk. "Tio Guds Bud förenar det gudsinriktade livet med det sociala livet hos människan" (kkk 2069). Buden visar hur vår inriktning på Gud är oupplöslig förenad med relationen till vår nästa.
Om man i katekesen tidigare använt buden för att skapa en förtryckande disciplin, ja då har man gått stick i stäv med deras andemening. Buden ska upprätta oss och ge oss modet att ta ansvar och försvara vår frihet. Det är som Gud säger: när du nu går på frihetens väg med mig, ska du inte längre böja knä för andra. Från och med nu kommer du att stanna upp den sjunde dagen och unna dig själv och dina vila från andras krav. Du kommer inte längre ha begär för din nästas hus när du förstått vad jag har för dig... Buden är mer än bud, de är också löften. När vi håller samman i förbundet kommer vi att se att det uppstår en värld som det är värt att leva i. Lögn och våld, avundsjuka och mord kommer att få ett slut.
"Han skapade människan i begynnelsen och överlämnade henne åt hennes eget val. Om du vill kan du hålla buden. Du bestämmer själv om du skall vara trogen... Framför människan ligger livet och döden, och hon får det hon väljer." Syr 15:14,15,17
Från veckobladet ~ 28 söndagen under året
Inledande ord:Tacksamhet är en sällsynt blomma- säger ett svenskt ordspråk. Och jag förmodar att det finns liknande formuleringar också i andra språk, för det är ju i allmänt en erfarenhet som man gör, att det ibland är väldigt svårt med tacksamhet.
Många människor har svårt att säga tack, när de har fått hjälp, eller har fått ta emot någon gåva. Och den berättelsen som finns i dagens evangelium belyser också denna sanning (jmr 2 kung 5:14-17 + 2 Tim 2:8-13) 10 stycken blev botade från spetälska; bara en återvände och tackade Gud för detta inder.
Men sedan är evangeliet naturligtvis också en maning till oss, till tacksamhet. Händer det inte ganska ofta, att vi ber till Gud om hjälp i någon sak men när vi sedan verkligen blir bönhörda så glömmer vi att tacka? Det gäller också våra medmänniskor.
Som jag skrev i början- det är svårt för många att kunna säga tack och känna tacksamhet i sitt inre, att inte bara säga tack som en rutin. I det svenska samhället så säger man "tack" nästan hela tiden. Men frågan är, om det känns på det viset? Att visa tacksamhet, det blir inte uppenbart bara genom att man säger tack. Och tack gentemot Gud- är det inte så att vi ofta glömmer att tacka Gud när vi har blivit bönhörda? Man tänker spontant på de ord som den helige Paulus en gång skrev, där han säger
"Tacka alltid vår Gud, och Fader för allt"
För vi har verkligen motagit allt vad vi är och vad vi har av Gud, och därför borde det vara en självklarhet för oss kristna att alltid visa tacksamhet mot Gud och gentemot våra medmänniskor, som visar oss hjälp och vänlighet. George Herbert, 1500-tals tänkaren från wales har skrivit en kort, men mycket vacker bön.
"Herre, vår Gud, du har gett oss så många gåvor. Vi ber dig, ge oss en sak till- ge oss tacksamma hjärtan!"
Katolska Kyrkans Lilla Katekes
Vilken är Guds plan för människan?Gud är oändligt fullkomlig och helig i sig själv. I sin godhet beslöt han att skapa människan, för att hon skulle få del av hans eviga liv. Därför är han alltid och överallt nära människan. Han kallar henne och hjälper henne att söka honom, lära känna honom och av all sin kraft älska honom. Han kallar alla människor, som synden skilt från varandra, till enheten i sin familj, kyrkan. Han gör det genom sin son, som han har sänt som Frälsare och räddare, då tiden var fullbordad. I honom och genom honom kallar han människorna att bli hans barn i den helige Ande och så få hans saliga liv till arvdel.
"Guds Öga"
Denna bild är tagen av NASA med ett s.k. "hubble telescope".Man kallar bilden "The Eye of God" - Guds öga.
Bilden cirkulerar på nätet, så många av er har nog redan sett den.
Men visst är bilden häftig?