Påven skickar brev till Taizé

Posted by ... On 12:50 No comments



Kommuniteten i Taizé är ett kristet ekumeniskt brödraskap i Taizé, en by i Burgund i centrala Frankrike. Kommuniteten grundades år 1949 av Roger Schutz (1925-2005), även känd som broder Roger. Idag består Taizé av ca 100 bröder från 25 olika länder.

Broder Rogers uttalade avsikt med att grunda en kommunitet var att inom protestantismen återknyta till det allmänna kristna arvet av liv i gemenskap, vigt till tjänande av nästan och lovsång till Gud. Situationen i Europa vid tiden för grundandet av brödraskapet i Taizé var mycket annorlunda än idag vad ekumeniken beträffar. Det fanns ytterst få kontakter mellan den romersk katolska och de protestantiska kyrkorna och även mellan de olika protestantiska kyrkorna. Broder Roger var övertygad om att ett av skälen till 1900-talets fruktansvärda krig och mänskliga katastrofer var de kristnas splittring. Han ville skapa ett ”tecken” – han kallade det för ”en gemenskapens liknelse” – som kunde förena kristna över samfundsgränserna, utan att någon för den skull skulle behöva förneka sitt ursprung. Redan mycket tidigt var han medveten om att det är en illusion att tro att alla kommer att ”konvertera” till en eller annan kyrka som sålunda skall ha ”vunnit” den kamp om själarna som påbörjades under reformationen. Den rätta vägen var istället att samlas till bön och tjänande av de fattiga för att tillsammans återfinna evangeliets radikala enhet i Anden. Man kan säga att kommunitetens ekumeniska vision är att gå fram mot enheten istället för att vända tillbaka och diskutera vad som gått fel. Påven Johannes XXIII:s ord om försoningen har i det avseendet blivit nästan ett motto: ”Låt oss inte försöka ta reda på vem som hade rätt eller fel, utan försona oss!”

Med 60-talets ökande rörlighet och ungdomsoroligheterna i hela Europa, andra Vatikankonciliet och den snabbt skiftande samhällsstämningen började emellertid ungdomar att söka sig till Taizé. Man fann att ungdomarna ofta var i desperat behov av att finna någon som lyssnade till dem. Taizés ungdomspastoral har främst utvecklats sig omkring lyssnandet. Man har också försökt att samla ungdomarna till bön i former som inte verkar alltför främmande eller gammalmodiga utan att för den skull avlägsna sig helt från den kristna traditionen. De enkla, repetetiva sångerna är ett led i detta sökande. De är ofta byggda runt enstaka fraser ur Psaltaren eller evangelierna. De viktigaste Taizé-sångerna (151st) ryms i ett sånghäfte som ges ut av bröderna, och som används bl.a. under de gemensamma bönerna.

Livet på kullen (Taizé befinner sig på en kulle i en dalsvacka) präglas av bön och meditation – varje dag struktureras kring de tre gemensamma bönerna som sker på morgonen, innan lunch och på kvällen. Idag har Taizé blivit en viktig plats för unga kristna, varje vecka kommer tusentals ungdomar och unga vuxna från världens alla hörn till kommuniteten. Stora möten ordnas varje nyår i någon stad i Europa, dit upp till 80 000 ungdomar kan samlas enbart för att be, sjunga och samtala om tron. Dessa möten har sannolikt utgjort modellen för den katolska kyrkans Ungdomsdagar. Kommuniteten har dock varit mycket konsekvent i att inte vilja bilda någon rörelse. Ungdomar som vill engagera sig uppmanas till att återvända till sin hemförsamling och göra något där. Många unga män som funnit tron i Taizé och genast vill bli munkar uppmanas istället till att bli präster eller pastorer hemma hos sig.

0 Kommentera: