Sveriges television sänder ett religionsprogram som heter Existens, som är till för att locka unga tittar i Sverige. Jag har sett programmet flera gånger och tycker att den är okay om man är lite smått intresserad av religion och är nyfiken på “vad som finns on the market”, men det går inte så mycket djupare än så.
I slutet av förra månaden sändes ett avsnitt som handlade om varför människor väljer att bli katoliker trots all dålig publicitet som kyrkan har fått och med tanke på dess otidsenliga budskap. Personligen så tycker jag att kyrkans budskap är det enda som består när allt annat tvinar bort, vilket är en bra sak. Människor har genom alla tider haft olika åsikter, att det borde vara si eller så, men det innebär inte alltid att deras resonemang är rätt eller ens moralisk. Exempelvis: Hade Hitler vunnit andra världskriget, skulle det ha ansets vara helt okay att hata andra folkslag. I antikens Grekland var det vanligt med pedofili, äldre män hade relationer med unga pojkar . Det var någonting som inte ifrågasättes då men som anses, med all rätt, vara helt oacceptabelt i dagens samhälle.
Men då uppstår frågan: Hur kan vi säga att vårt sätt att leva i Sverige idag är det enda och rätta sättet att leva på? Historien lär oss att normer förändras med tiden, och om 100 år kommer förmodligen framtidens samhälle tycka att våra principer är ologiska, vilket visar på att vårt synsätt idag inte är en absolut sanning. Jag väljer hellre att tro på den katolska kyrkan, en kyrka som har behållit sin tro i över 2000 år och inte låtit sin lära rubbas av några dåliga rubriker i median eller attacker från partiska politiker.
Under programmets gång intervjuades en kvinnlig präst från svenska kyrkan som förespråkade abort och kallade den Katolska kyrkan för dödens religion. Ironiskt någon? Hon förespråkade att man bör ta livet av barn för att de är “inconvenient” och hon har ändå mage att säga att det är den katolska kyrkan som förespråkar död. Katolska kyrkan som kämpar för att rätten att föddas ska bli en mänsklig rättighet, att man oavsett hudfärg, handikapp eller social status ska ha rätt att leva. Det finns dem som säger att det är ett foster som man gör sig av med och inte ett barn. Men att vara ett foster är en del av en människans utveckling. Det finns inte en enda vuxenmänniska som inte först har varit ett foster, ett spädbarn, ett barn, en ungdom...
Jag hoppas att framtidens samhälle kommer en dag att snegla tillbaka och inte förstå hur ett land som Sverige kunde varje år döda en tredjedel av sina ofödda.
“It is a poverty to decide that a child must die so that you may live as you wish.”/ Moder Theresa
... Paula
0 Kommentera:
Skicka en kommentar