B16 & Gröna ungdomar
Boktips
Nunna & volontär mördade
Katolsk ordenssyster och volontär mördade i Burundi
En kroatisk ordenssyster och en italiensk volontär har mördats i ett kloster i Burundi, av en hittills oidentifierad gärningsman. Dessutom skadades en italiensk ordenssyster svårt. I söndags tvingade sig flera beväpnade män in i ett kloster av kongregationen ”Nästankärlekens tjänarinnor” i Kiremba i den nordöstra delen av det östafrikanska landet, vilket Vatikanens presstjänst Fidesrapporterar måndagen den 28 november. Enligt Fides rör det sig om rånöverfall och kidnappningsförsök.
Den kroatiska systern lär ha skjutits ihjäl kallblodigt. Volontären och den italienska systern ska först ha tagits som gisslan och släppts från en bil. Men när de släppts ut ur bilen sköt rövarna volontären till döds, medan systern skadades svårt. Klosterbyggnaden ligger, enligt Fides, granne med ett sjukhus i vilket systrarna tjänstgör. Det italienska utrikesdepartementet meddelar att den italienska ordenssystern nu efter en lyckad operation inte längre svävar i livsfara.
Gulasch för katoliker i Kina
Ingen religionsfrihet för tibetanska munkar och katoliker i Kina
Ännu en gång når oss nyheter om tibetanska munkar som i sin strävan efter religiös frihet tänder eld på sig själva. Den frihet man strävar efter är samma frihet som även katoliker och andra religiösa grupper längtar efter, friheten att utöva sin religion.
Intolerans mot religion ligger bakom arresteringar av såväl tibetanska munkar och nunnor som katolska präster (minst tio till antalet enligt källor till AsiaNews). Prästerna har exempelvis lett en retreat för universitetsstudenter och i ett annat fall gett sjukkommunion till en äldre kvinna på ett sjukhus. Detta betraktas som ett brott som ska sonas med ”reform genom arbete”, det vill säga tvångsarbete.
I Kina är förbud utfärdade mot alla religiösa skrifter, och inbjudningar till bland annat utländska professorer att föreläsa, måste godkännas av staten. Staten kontrollerar att det inte rör sig om en olaglig religiös sammankomst. Detta på grund av att alla religiösa sammankomster ses som en potentiell konspiration mot staten. Påven och Dalai Lama betraktas båda som utländska makter som kan underminera en nationell enhet.
Dock finns det en stor skillnad mellan katoliker och tibetaner: de tibetanska munkarna och nunnorna har också ett territoriellt krav, med självständighet och autonomi som följd. Katoliker har inte några territoriella anspråk och kan leva i var som helst i Kina. Dock är den delen av katolska kyrkan som är knuten till Rom förföljd och erkänner inte de av staten sanktionerade biskopsvigningarna som genomfördes i somras.
Ledningen i Kina tycks förstå att de närmar sig ett vägval – att reformera eller inte – fortsätta med maoistiska ramsor och förtryck eller tänka om. Och de måste handla snabbt: hundratals miljoner människor i Kina, besvikna på partiets orättvisor och kvävande materialism, vänder sig till religionen. Och många oliktänkande har upptäckt att den kristna tron – med en Gud som älskar människan – är en säker grund för mänskliga rättigheter. Om ledningen i Kina inte väljer att tänka om snart närmar de sig en implosion mot vilken samhället rusar. När det händer är det bara religionen, med sin förmåga till försoning som kommer att kunna hindra mer förstörelse och våld.
Jesuitpräst i Syrien
Utvisning hotar jesuitpräst i Syrien
Grundaren av den katolska munkgemenskapen Mar Moussa i Syrien, jesuitpater Paolo Dall’Oglio, hotas av utvisning. Om det berättade Vatikanradion och italienska tidningar i måndags. Jesuiten som levat ca 30 år i Syrien, har dragit på sig Bashar al-Assad regimens vrede med ett uttryck i en rundskrivelse inför den stundande julen. Dall’Oglio förespråkar där införande av åsiktsfrihet och en stegvis övergång till en ”mogen demokrati” i landet.
Som tidningen Il Giornale skriver, vädjade ledaren för Mar Moussa till den nyblivne italienska ministern för utvecklingshjälp, Andrea Riccardi, att verka för att det inte skall komma till stor blodsspillan. Enligt Vatikanradion förhandlar katolska kyrkan för närvarande med myndigheterna om inte Dall’Oglio likväl kan stanna kvar i landet.
Grundaren av Mar Moussa har under de gångna månaderna gång på gång enträget uppmanat till åtgärder som kan förhindra ett inbördeskrig och leda till en nationell försoningsprocess. Han kräver också att president Bashar al-Assads regering skall förhandla med de oppositionella. I sitt rundbrev inför julen, som publicerades i en missionstidskrift, uttrycker Dall’Oglio oro inför framtiden: ”Kommer vårt land att kunna bestå som en enhet? och om svaret är Ja, i vilken form? Kommer vårt folk att bli en demokrati, som respekterar alla sina medborgare?”
Hitintills har den syriska Röda Halvmånen och andra hjälpgrupper stått för merparten av hjälpen till de behövande, eftersom Damaskus har starkt begränsat möjligheterna för utländska organisationer att komma in i landet. Kraven på att inrätta humanitär korridorer eller säkerhetszoner för hjälporganisationer har ännu inte gett några resultat. Dessutom måste man uppge vad Syriens befolkning verkligen är i behov av.
Sedan man började slå ner på proteströrelsen mot Syriens statschef Bashar al-Assad i mars i år har 3 500 människor blivit dödade enligt uppskattningar av FN.
"Tala med och om Jesus" B16
B16 i Benin
Hopp och interreligiös dialog
På lördagsmorgonen mötte Benedictus XVI Benins president, medlemmar av regeringen, representanter för den diplomatiska kåren och representanter för landets religioner. Mötet ägde rum i presidentpalatset i Cotonou. I sitt tal uppmanade påven Afrikas ledare att inte beröva deras folk hoppet. ”Jag är medveten om att ord inte alltid betyder samma sak överallt, men innebörden av hopp skiljer sig föga från kultur till kultur”, sade påven. ”För några år sedan tillägnade jag en encyklika till det kristna hoppet. Att tala om hopp är att tala om framtiden och därmed om Gud!”
Benedictus XVI vädjade de politiska, diplomatiska och religiösa ledarna i Benin att agera med mod för hela nationens bästa. Påven talade först om det socioekonomiska och politiska livet i landet och på den afrikanska kontinenten som helhet. Påven sade att ”alltför många konflikter har sitt ursprung i människans blindhet, i hennes längtan efter makt och i politiska och ekonomiska intressen som hånar människans och naturens värdighet.”
”I denna tid – sade påven – finns det alltför många skandaler och orättvisor, för mycket korruption och girighet, för många fel och lögner, för mycket våld som leder till misär och död. Alla människor – fortsatte han – vill förstå de politiska och ekonomiska val som görs i deras namn, val som därför alltid måste tjäna det gemensamma bästa.”
”Kyrkan föreslår inte någon teknisk lösning och pålägger ingen politisk lösning”, sade påven. Men ”kyrkan ledsagar staten och dess uppdrag, hon vill vara som själen i våra kroppar som outtröttligt pekar på vad som är viktigt: Gud och människan”. ”Förtvivlan är individualistisk”, fortsatte påven, men ”hopp är kommunion.” ”Är inte detta en underbar väg som placeras framför oss? Jag ber alla politiska och ekonomiska ledare, samt de inom universitetets- och kulturvärlden att ansluta sig. Må ni också vara hoppets såningsmän!”
För att läsa hela artikeln tryck här.
En ensam gammal dam
Vi utrotar människor med Downs
Vf har du övergivit mig?
Were I to say to any man between the age of 18 to 60, “Leave the gun, take the canoli,” I would venture to say that 99% would know exactly what I was taking about. Don’t you?
Of course, I am quoting “The Godfather.” Any self-respecting dude that does not live in San Francisco’s Castro district has memorized almost every line of that movie. It is our mutual cultural reference point. If I say to someone “You gotta go to the mattresses,” they automatically understand that I am encouraging them to fight with everything they have and to bring that fight to the enemy.
I was working overnight on a major systems upgrade. Some colleagues and I were sitting around while the systems engineers did their voodoo. Somehow the conversation turned to religion. A colleague of mine said he didn’t believe. After a little discussion, he dropped what he thought would be a trump card on another fellow in the group.
“If Jesus was God, why did he say ‘“My God, My God, why have you forsaken Me?’ Doesn’t that prove that even Jesus didn’t think he was God.”
I waited for the other guy to respond as the question was directed at him but I could see from the look on his face that he had never considered this question. The questioner had a look of victory on his face. I jumped in.
“I can answer that. Leave the gun, take the canoli.”
I got the desired reaction, blank stares.
“Let me clarify. Take it to the mattresses.”
More blank stares.
“When I say these things to you, what am I quoting?”
“The Godfather,” they all responded at once.
“How do you know?”
“We just do. Everybody knows those lines.”
“Exactly. As 21st century Americans, I can pretty much count on the fact that we all have the same frames of cultural reference. So when Jesus said ‘My God, my God…’ he also knew that his audience would automatically understand him. The problem isn’t that Jesus didn’t know He was God. The problem is that you are not first century Jews.”
“Explain.”
“When Jesus said what He said, he knew that those who heard him would know what he was quoting and why. The problem is that you don’t. Jews of that time could quote scripture better than you can quote the Godfather, trust me. So when Jesus said ‘“My God, My God, why have you forsaken Me,’ they immediately knew he was quoting a psalm from the bible. So let’s read it and see if we can’t figure out why?”
God my God, look upon me: why have you forsaken me? Far from my salvation are the words of my sins. 3 O my God, I shall cry by day, and you will not hear: and by night, and it shall not be reputed as folly in me. 4 But you dwell in the holy place, the praise of Israel. 5 In you have our fathers hoped: they have hoped, and you have delivered them. 6 They cried to you, and they were saved: they trusted in you, and were not confounded. 7 But I am a worm, and no man: the reproach of men, and the outcast of the people. 8 All they that saw me have laughed me to scorn: they have spoken with the lips, and wagged the head. 9 He hoped in the Lord, let him deliver him: let him save him, seeing he delights in him. 10 For you are he that have drawn me out of the womb: my hope from the breasts of my mother. 11 I was cast upon you from the womb. From my mother’s womb you are my God, 12 depart not from me. For tribulation is very near: for there is none to help me. 13 Many calves have surrounded me: fat bulls have besieged me. 14 They have opened their mouths against me, as a lion ravening and roaring. 15 I am poured out like water; and all my bones are scattered. My heart has become like wax melting in the midst of my bowels. 16 My strength is dried up like a potsherd, and my tongue has cleaved to my jaws: and you have brought me down into the dust of death. 17 For many dogs have encompassed me: the council of the malignant has besieged me. They have dug my hands and feet. 18 They have numbered all my bones. And they have looked and stared upon me. 19 They parted my garments amongst them; and upon my vesture they cast lots.
“Did you get that last part? Dug my hands and feet. Cast lots for my garments. What is this psalm describing?”
“The crucifixion, obviously.”
“Yes. And Jesus knew that they would know that Jesus quoted this psalm purposefully to suggest that this prophecy was being fulfilled in their sight.”
The look of rhetorical triumph was now gone from my colleague’s face and in its place was a stunned look of contemplation.
After a moment he said, “So that’s what He meant. I never knew that.”
“Yes. Jesus was making them an offer they could refuse. And did. Will you?”
Benettons B16 reklam
På bilden som är ett fotomontage, kysser B16 den egyptiske imamen, Ahmad Tayyib, på munnen.
Enligt CBS hängde man en stor banderoll vid en bro i närheten av Vatikanen. Vatikanens talesperson, Fader Lombardi, kallar användandet av påvens ansikte i detta sammanhang "manipulativt" och totalt oacceptabelt.
Klädföretaget förklarade att syftet med reklamkampanjen, vars titel var "Unhate", är att "bekämpa hat i alla dess former" men tog ändå steget att dra tillbaka den. Det hat som Benetton ansåg sig bekämpa var Påvens vädjan till imam Tayyib att ge skydd åt den kristna minoriteten i Egypten. Imamen svarade med att avbryta förbindelserna med Vatikanen. Men varför gör en klädkedja reklam för någonting som inte har med mode eller kläder att göra? Och om de nu vill ge sig in på att bli moraliska fingervisar, varför väljer de att peka fingret åt någon som vädjar för fred? Om det var imamen de riktade sig mot, varför hängdes banderollen vid Vatikanen och inte i Kairo, och att kränka imamen verkligen det rätta sättet att uppmuntra honom till att sluta hata?
Benetton meddelade i ett uttalande att de är ledsna att bilden på påven och imamen har kränkt katoliker på detta sätt.
Besök Dagen för att läsa mer om ämnet genom att trycka här eller besök svt.se
Poolias Jesus reklam :o)
Jesus visar oss...
Modiga finans-systrar
Nunnor som läxar upp Goldman Sachs
Redan på 1980-talet bildade systrarna en grupp som ska hålla koll på moralen i de företag som systrarnas pensionsfond investerar i.
Matkedjan Krogers hantering av lantarbetares rättigheter, McDonalds roll när det gäller barnfetma och Wells Fargos kreditgivning är några av de saker de cirka 540 nunnorna kritiserat de senaste åren.
– Vi vill ha både samhällelig och finansiell avkastning, säger syster Nora Nash till New York Times.
Nyligen besökte syster Nora och hennes team Goldman Sachs för ge sina synpunkter på investmentbankens beteende.
Enligt nunnorna borde Goldman Sachs lägga mer krut på att skydda sina kunder, hålla nere chefslönerna, öka sin transparens och tänka på de fattiga.
För att påverka ett visst företag köper nunnorna in det antal aktier som krävs för att få komma med förslag på årsstämman. På så sätt har de ett utmärkt vapen om företagsledningen vägrar att träffa dem.
– Du kommer inte att få någon sympati om du avbryter en nunna på en årsstämma, säger Robert McCormick, expert på aktieägarfrågor, till Bloomberg.
Bland de chefer som gått med på att träffa nunnorna finns försvarskoncernen Lockheed Martins vd Robert Stevens, oljebolaget BP:s ordförande Carl-Henric Svanberg och General Electrics tidigare vd Jack Welch.
På senare tid har syster Nora intresserat sig extra mycket för "fracking", som är en teknik för naturgasutvinning. Metoden har kritiserats för sin påverkan på miljön och syster Nora har med anledning av detta uppmanat oljejättarna Chevron och Exxon att införa bättre kontroller.
– Mitt arbete kommer aldrig att vara klart. Gud har sina vägar, säger hon.
/ E24
Fler präster i Polen
Fler prästkandidater färre församlingsbor i Polen
I Polen har för första gången sedan Johannes Paulus II:s död 2005 antalet prästseminarister stigit. Samtidigt känner sig allt färre polacker som tillhöriga sin församling. Enligt den polska tidningen Rzeczpospolita har i år 906 män börjat sin utbildning i ett polskt prästseminarium, vilket är trettio flera än i fjol. Största delen av seminaristerna (700) har trätt in i ett stiftseminarium.
Under Johannes Paulus II:s pontifikat åren 1978–2005 noterade den katolska kyrkan i Polen en tydlig ökning av antalet prästkallelser. Under den tiden prästvigdes årligen ungefär tusen polska katoliker. Men också under det pontifikatet fanns det vågrörelser i antalet kallelser, något som rektorn för det påvliga teologiska kollegiet i Warszawa, Krzysztof Pawlinav, påminner om gentemot Rzeczpospolita.Omedelbart efter valet av Johannes Paulus II steg antalet med mer än 30 procent, för att sedan åter falla. Under slutet av hans pontifikat gick det upp.
Orsakerna till uppgången på senare tid kan de ansvariga uppge. Rektorn för seminariet i stiftet Zielona Gora-Gorzow, Jaroslaw Stos, hänvisar till den utveckling som kan iakttas också i andra europeiska länder, nämligen att män först senare i livet, ofta också efter att ha haft andra yrken, bestämmer sig för att bli präster. ”Att bli präst är i dag ett svårare val än tidigare, det kräver mera mod och tid för eftertanke”, säger Stos till Rzeczspopolita.
Samtidigt känner sig enligt en ny undersökning allt färre katoliker relaterade till en församling. Enligt en på torsdag offentliggjord studie av opinionsinstitutet CBOSW känner sig 28 procent av polackerna som inte tillhöriga en församling. 2008 var det 25 procent, 2005 endast 18 procent. Som orsak till detta uppgav de flesta att de inte praktiserade sin tro.
Ur ett internationellt perspektiv är ändå nivån av församlingstillhörighet i Polen hög med 72 procent. 76 procent av de tillfrågade uppgav att de inte hade något ”inflytande” på angelägenheter i den egna församlingen, men att de var införstådda med det. 12 procent uppgav att de kan påverka saker i församlingen. De övriga 12 procent skulle enligt undersökning gärna ha inflytande, men de har inget.
Enligt undersökningen anser sig 95 procent av polackerna vara katoliker. 54 procent av de tillfrågade uppgav att de besöker en gudstjänst eller ett religiöst arrangemang åtminstone en gång i veckan. Endast 14 procent förklarade att de aldrig besöker en gudstjänst.