Vår underbara kyrkoherde, f. Janusz tar sig alltid tid att skriva några inledande & avslutande ord efter söndags läsningarna och evangeliet, i veckobladet, som församlingsmedlemarna får med sig hem varje söndag.
Så vi tänker låna hans texter och sprida dem elektroniskt här under segmentet "f. Janusz förklarar" :) hehe
Följande är för den tjugofemte söndagen under året.
"Dagens evangelium - liknelsen om arbetarna i vingården, där de sista, som arbetat bara en timme, får lika mycket som de första som har mödat sig sedan soluppgången - är givetvis inte ett inlägg i modern debatt om lönepolitik och rättvis kompensation för utfört arbete. Även om den formella rättvisan - lön efter överrenskommelse - består, så kan vi tycka att det ändå är orätt att de sistkomna skall behandlas lika väl som de som kommer först. Men här rör det sig inte alls om en sådan debatt. Det handlar istället om Guds överväldigande generosistet, hans kärlek, som ser långt djupare än ytan. Det är tack vare denna generositet som vi överhuvudtaget existerar och har en chans att nå vårt livsmål: den eviga föreningen med den Gud som har skapat oss för just detta."
"Denna söndag har flera budskap, om man ser på texternas innehåll; kanske kan man, trots att den andra läsningen in på något sätt är harmoniserad men den första, ändå hitta något med de båda andra, som betonar Guds annorlunda, överväldigande, nästan skrämmande generositet. Och detta gemensamma hittar vi just i fascinationen av Guds "annorlundaskap", som kan åtstadkomma hos en man som Paulus att han längtar bort från detta liv till det andra, som redan tar sin början här; att vara med Kristus, att vara hos Kristus är mer än allt annat, just därför att han är så annorlunda, så överväldigande generös. Låt oss därför inte göra Honom, den rättfärdige och kärleksrike besviken. Låt oss tvärtom anstränga oss att se lite djupare än ytan. Låt oss bokstavligen - inte bara s.k. "andligen" - hämta kraft i denna heliga måltid, där vi ju häpnadsväckande nog är med om, inte enbart intellektuellt - andligt, utan högst verkligt, i vår verkliga värld bära fram det enda och ständigt verksamma offer, som är här närvarande under brödets och vinets enkla och gestalter. Ja, låt oss bära fram denna eviga hängivelse, det enda offer som är Honom värdigt, åt vår Fader i himmelen, och med det också i överflödande generositet, som vi får av Honom, oss själva - allt vad vi är och allt vad vi har. Då börjar vi så småningom förstå, att döden rent av kan vara en vinning, därför att livet för oss är Kristus.
0 Kommentera:
Skicka en kommentar